Typ 94 - 95 kg väger jag, och midjemåttet är ... (hittar inte måttbandet). Jag är ungefär 1:92 cm lång. Från det att jag var 18 fram tills jag var nästan 40 pendlade min vikt mellan 80 - 85 kg. Sedan hände något: sittande hände.
0-9 år - Lek, stoj och skola.
10-18 år - Tävlingssimmande (de tre sista åren 2 ggr om dagen typ).
19-24 år - Rörmokande, ofta hårt slit på byggen.
25-35 år - Vaktande. Jag gick minst en mil varje dag på Centralstationens golv, ofta släpande på någon tung, berusad människa.
36-37 år - Bussgods på Cityterminalen, släpande på ... bussgods (filmlådor, bildäck m.m).
38-41 år - Sittande (och bloggande) på en skön kontorsstol i Berwaldhallen, totalt orörlig - vilande, slöande, svällande).
Och nu som sagt - nästan 95 kg tung. Folk tror mig inte när jag säger att jag behöver banta. Det beror på att det inte syns. Dessa 10-15 kilos övervikt har placerat sig på ett enda ställe, på magen - bara på magen. Men de känns, kilona, i knäna.
Vi ska alla dö. Cancer kan man inte göra så mycket åt - den kommer när den kommer. Plötslig hjärnblödning samma sak - från en klar himmel. Om cancer eller hjärnblödning är bättre eller sämre än igenkorkat fetthjärta vet jag inte, men det borde i alla fall kunna göras något åt. Lite bantning.
Jag är i och för sig inte det minsta rädd för fettet, så vi kan väl säga att jag gör det för att det ser så oestetiskt ut när magen hänger över badbyxkanten. En hemsk tanke dök precis upp - tänk om det inte är fett jag har i magen, utan istället en femtonkilos cancerklump. Äsch tänk inte så.
Men nåt slags ryck ska det bli nu. Att kalla det för bantning känns lite pretentiöst, och jag tror nog inte att jag kan vara lika seriös och hardcore som en äkta bantare. Men ner i vikt ska jag, åtminstone några kilo. Jag börjar på tisdag. Bönor ska vara bra käk har jag hört. Och kyckling.
---
Andra bloggar om: vikt, bantning
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
23 kommentarer:
Motion.
Rör på dig pôjk!
En timmas promenad ...
Och.
Bra bönor :-)
tips ifrån en kille i samma skor:
Ät "normal" mat och normala portioner.
Ingen färdig mat utan hemmalagat utan extremt feta såser.
Se till att köra detta projekt på lång sikt. Om du tänker långsiktigt kan du också förbli människa och ingen grönsaksnazist.
Ta minst 2 år som ett mål , med långsamma trappsteg nedåt.
Lycka till! och glad påsk fast i efterskott :)
Att promenera är jättebra och alldeles för underskattat av många. Man får frisk luft och rör på sig. Jag går ut med hunden på långpromenader. Har man ingen hund kan man anmäla sig till Hundstallet (Stockholm) och bli hundrastare och på så sätt göra en god hundgärning.
josephzohn: Ja, lite gående fram och tillbaks får det bli.
el: Två år!? Två veckor tänkte jag.
petter: Glad påsk.
londongirl: mp3-spelar får ersätta hund. Några sköna podcasts.
Ja, då är vi två då.
Välkommen i gänget.
Jag börjar som vanligt "på måndag".
elisabet: Hmm, jag hoppas det blir en engångsgrej.
att dramatiskt ändar sin kost brukar resultera i vansinne och man trillar tillbaka till det goda levendet efter ett kort tag :)
el: Jag vet - säg det till en som har försökt sluta snusa en miljon gånger. Men försöka, det ska jag.
Hade en x som blev mycket rund om magen. Han gjorde en enda sak: skippade smöret helt och åt i övrigt som förut. Mackor blev inte alls lika skojiga att äta, och i stekpannan fick det bli olivolja. 15 kilo på ett halvår.
C M: Va bra, men ett halvår tänker jag inte lida - en månad borde vara nog.
Själv har jag just kommit igång att röra på mig mer. Jag äter bra, men sitter stilla och distansarbetar...
När jag slutade snusa gick jag upp en så där 10 kilon som jag gärna skulle vilja tappa. Och några till.
Tips: www.funbeat.se ... där kan man fylla i sin träning.
mattias: Och jag som inte ens har slutat snusa ....
Jaså, det hade du tänkt .. en engångsgrej.
Ja, ja.
Det hade jag också ...,-)
Men asch, tänker du inte långsiktigt så blir det inget långsiktigt resultat ju. Det tog tid att bygga upp, det tar tid att bli av med. Raska promenader och mindre portioner. Mycket till frukost, bra lunch och mindre till middag. Mycket frukt. (Och skippa ihjälplågade kycklingar, det är det absolut mest oetiska man kan äta...)
Elisabet: Det KOMMER att funka. ;-)
crrly: Just kyckling ska ju vara bra har jag hört.
Just det, du har bråttom..
Bästa receptet för snabbantning är att bli dumpad. Men det kräver ju att man har nån att bli dumpad och olycklig av först..
VM: Att både skaffa sig någon, och sen göra sig omöjlig så man blir dumpad tar nog längre tid än mat-metoden.
Bra och bra, ihjälstressade och ihjälplågade djur, hur bra kan det bli?! Låt bli sånt så får du lättare samvete, minst fem kilo...! ;)
Crrly: He he, jag skämtade - jag tycker också synd om kycklingarna.
Skämta aldrig med en vegan...!! ;D
Crrly: he he - sorry.
Skicka en kommentar