Tänk dig en höstkväll. Lite mörkt och ruggigt. Du befinner dig i en ödslig del av staden, och inte en människa ser du. Stämningen är lite kuslig, och när du passerar det öde torget drabbas du av en plötslig ångest. Du känner att platsen är för öppen - känner dig iakttagen på nåt sätt.
Så med hjärtat i halsgropen drar du dig bakåt mot närmsta husvägg. Ser en öppning mellan husen, en gränd. Därinne är det mörkt. Trots det går du in. Ögonen vänjer sig vid mörkret. Du tittar bortåt. Gränden är som en lång korridor.
Halvvägs in önskar du att du hade stannat på torget. Stämningen är riktigt hotfull. Du bestämmer dig för att vända om och gå tillbaks. Men du stannar upp, för i grändens öppning ser du en siluett längs marken. Den rör på sig, tycks komma närmare. Ett hasande ljud ...
Satan vilken obehaglig robot!
---
Andra bloggar om: robotar
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
8 kommentarer:
och vilka obehagliga människor, som bara står och glor.
desirée: Fast det är ju ändå bara en robot.
Obehaglig är inte rätt ord. Meningslös skulle jag vilja säga. Lägga ner så mycket tid pengar och energi och fanskapet kan bara åla omkring. För helvete res dig upp och ta dig an disken eller något vettigt.
Nämen fy faen! Vilken morbid människa har kommit på att göra roboten sån? ;)
dawnlord: Ha ha! Jäkla krälgubbe!
salt: jag skulle, om jag kunde.
Nu har jag bloggat om "femboten" Kitty... :-P
Dadi-daa...
(klicka mitt namn nånstans; huh, man känner sig ju som en robot själv, som bloggare.)
(Förresten var inte videon tillgänglig nu (annars hade såklart kommenterat!))
magnus: Nu är hon tillgänglig. Dock säkert inte prismässigt.
Skicka en kommentar