En vardagsbetraktelse

Jag sitter och läser den där bloggarundersökningen. Sedär! Bara det en liten vardagsbetraktelse. Jag läser att 35,6% av männen och hela 74,7% av kvinnorna gillar såna (vardagsbetraktelser alltså, inte bloggundersökningar - även om de säkert gillar såna också).

Tja ... men vad är en vardagsbetraktelse då? Min vardag just nu består av den lilla inglasade hytten jag sitter och jobbar i. Nyss ringde någon:

"Hello .. I need to do a call" (uttalat som kall).
"What?" Sade jag.
"You know" (Jo nooo) "I want to play call".

Där har vi min vardag - jag fattar ingenting. Nu var ju nämnde språkförbistrare extra svår i och för sig, men rätt ofta, även som svar på seriösa och lättförståeliga frågeställningar fylls min hjärna av ett: "What?" (fast på svenska). Jag fattar liksom inte vad folk vill ha sagt.

Nåväl, jag fortsätter att betrakta vardagen. Blicken dras utåt vänstra hörnet i hytten. Där står min Benjaminfikus. Ända sedan den var ett litet skott har jag tuktat den så att den ska få formen av en palm. Den är lång och ranglig med en buske upptill. Betraktar den en stund. Tröttnar.

Regnet faller igen. Regnet är ett perfekt samtalsämne när pinsamma tystnader uppstår. Man kan till exempel säga: "För dem som gillar att plocka svamp är ju regnet jättebra, har jag hört". Chansen att den man pratar med är svampplockare är säkert stor. Jag tror man upplevs som intresserad och sympatisk när man pratar om svamp. Det är en lögn visserligen, men det märks säkert inte.

Vrider huvudet två snäpp förbi fikusen. Där på skrivbordets vänsterflank ligger några grejor utspridda: En sax. Min mobil. En snusdosa. En penna. Två hänglås. En gaffel. Ett glas. En nyckelknippa. En musmatta som jag aldrig använder, men som jag inte har förmått mig att slänga.

Vrider huvudet fyra snäpp åt höger. Nu har jag skärmen framför mig. Nacken knakade lite.
---
Andra bloggar om: vardagsbetraktelser.