onsdag, augusti 09, 2006

Föll handlöst, som en gammal gubbe, typ

Klev ut ur porten på morgonen. Solen i ögonen och två minuters gående mot pendeln framför mig. Lätt uppförsbacke, inte mycket. Lätt sluttning sedan, inte mycket.

Det är där, där på krönet av vad som inte är mer än en avlång bula som det händer. Jag kommer i lätt otakt. Jag märker att jag går lite snett. Bryr mig inte om att kompensera, eftersom det inte ska behövas i vanliga fall. Men otakten och snegången ökar. Och hastigheten. Till slut (detta handlar om en historia på två meter) håller jag på att trampa ner i buskarna, och försöker då komma i takt igen. Men farten och lutningen är för hög.

Jag faller handlöst framåt. Eller handlöst och handlöst - jag tar emot fallet med min vänstra hand mot asfalten: skrrrraaaaap. Knät får en rejäl smäll också, det vänstra. Hål i handen, hål på byxknät och hål i knät.

Blodvite uppstod.

Nu sitter jag på jobbet. Jag har plåstrat om mig. Jag kan nästan inte böja knät - det har börjat stelna. Om det beror på en tjock sårskorpa eller på allmän svullnad vet jag inte.

Tur att bloggen finns - den gör att Yin och Yang upprätthålls; skada och smärta på minussidan, men något att blogga om plussar minuset mot jämnvikt igen.

---
Andra bloggar om: ,

4 kommentarer:

josephzohn sa...

Det är rätt.
Always look on the bright side ...
Hoppas att det inte är nån "allvarlig knäskada"!

Gagga sa...

Stackars dig!
Se till att du blir kollad av läkare så att du inte fick nån spricka.

Anonym sa...

Imft: Stackars!
Så där kan det gå när man inte har tillräcklig markkontakt.

Men vilken fin bloggpicknickbanner du har gjort! Den är verkligen toppensnygg.

Anonym sa...

jose: Jag gillar att ha skador som jag vet hur de har uppkommit. Det är värre med oidentifierbara smärtor och symptom - såna ger bara ångest.

gagga: Nä - en läkare skulle säkert säga att jag hade knäcancer, så det hoppar jag över.

anna: Ingen markkontakt:
http://www.fln.vcu.edu//struwwel/guck_dual.html