När jag vid ett senare tillfälle ville prova bloggen som uttrycksmedel, dök embryo upp. Han hade blivit lite äldre nu. "Jag behövrer en platts i universerummet det säjer jag nu yo." Jaha du. På det viset klev han ut ur romanen och in i ett annat medium. Han trivs där, han bor där inne.embryo
Magnus Carlbring
---
Andra bloggar om: embryo
14 kommentarer:
Han administrerar Embryo. Embryo ar bortom nagon bestamd identitet. Tycker jag.
ilva: Du ska inte säga "Tycker jag", utan: "Det säger jag nu". ;-)
O nej, helt fel! Fast jag ar ju jag o inte Embryo. Haller krampaktigt i min egen identitet sa gott det gar...
ilva: Jag tror man redan är delad i två personer i och med bloggandet.
Adiminstrerar. Eller: öppnar munnen på. Och sedan kommer han ut som en flod av ord. Det är i det där ögonblicket, då man inte riktigt vet vad som skrivs, som något särskilt inträffar med texten. Eller med rösten bakom texten. Det spelar ingen roll om det är embryos röst. Eller ett diktjag i en nära dikt om död och livsberusning. Bara rösten bär så är den giltig.
Det kanske var viktigt, att det var just embryos röst, och inte den röst som ligger under. Det finns ingen bild av embryo, det fanns ingen bild. Ändå: Ojsan, vad verklig han blev. Eller vad verklig han är.
Det är spännande att utforska gränssnittet mellan det utsagda och det outsagda, liksom gränssnittet mellan verkligt och fiktivt. Ibland vet man inte vilket som är vilket. Spelar det någon roll? I den här dokutiden, då de personliga jagen utplånas och ersätts av skyltdockor med talande huvuden kan det vara viktigt att skapa reella röster, som är icke-reella. Fast reella. Eller inte.
Det är en osynlig hand som bromsar vid tangenbordet, lusten att skriva: det säjer jag nu yo. Men han är ju ute och reser, gubevars!
Det finns nu tid och utrymme för annat skrivande. Rättså skönt. Rösterna är flera, och stämmorna, orkestern stämmer sina instrument. Snart dånar det i lokalen.
embryo: Det sägs (jag reser inte mycket själv) att man förändras - mognar - när man reser. Kanske embryo är någon helt annan när han kommer tillbaks.
Ja. Han kanske är stationsvakt, rentutav. Ingen kan gå säker.
embryo: Om han blir jag, tillkallar jag Father Merrin. ;-)
Man.blir.så.trött...
John: Haha ... har du inte släppt det där? ;-)
Släppt och släppt. Såna där självgott pretentiösa typer kommer jag alltid att ruttna på, oberoende av hur fint eller fult de skriver.
John: På tal om att skriva - när får man se dig in action igen? Jag har sett dig lite på Literoligare, men på riktigt menar jag.
Vet ej. Kanske aldrig. Har ingen entusiasm alls - inte minst när man ser folk känslorunka över embryos "bortgång".
Funderar dock på att skapa en kortfattad musikblogg, men det är långt ifrån säkert att den funderingen blir verklighet.
john: Okej, hoppas det blir når.
Skicka en kommentar