Meddelande

Bloggar med egna illustrationer: här och här.

Jag gör också egna saker ibland, men för det mesta "illustrerar" jag det jag skriver med bilder jag googlar mig fram till, eller hittar i tidningar.

Men just nu känner jag mig ruskigt otillfredställd. Jag bläddrar en bit bakåt i bloggen. Jag vet vad det är - den är könlös! Inte könlös som i manligt och kvinnligt, för jag antar att den lutar rätt kraftigt åt de grabbiga hållet, utan könlös på ett ... identitetslös kanske är ett bättre ord.

För ett tag sedan (nyss faktiskt, när jag satt på toa) fick jag för mig att jag borde skapa mig en sidoblogg. Den skulle heta "Meddelanden", och fyllas med just såna poster som den här. Det skulle vara meddelanden till mig själv.

Jag har ett skrivbehov, men med det inte sagt att jag måste dela med mig av allt jag skriver. Å andra sidan är "dela medandet" - meddelandet - något som gör att det man skriver känns mer "på riktigt". Att bara skriva för byrålådan är som att tänka, men att skriva för någon annan är som att tala. Båda sätten är givande, men om talandet föregås av tänkande, så är det möjligt att talandet "ger mer".

Jag märker att jag håller på att komma av mig ("Börjar??" skulle en del säga). Egentligen vill jag inget med den här posten - den har inte föregåtts av mer tänkande än att jag blev inspirerad av, eller kanske avundsjuk på de två bloggarna överst. Det känns som att när man skapar något eget så kombineras "talandet" och "tänkandet" på ett bättre sätt än att bara blogga om vad man läste i dagens tidning.
---
Andra bloggar om: bloggande, illustrationer