Kom just att tänka på en sak. Ingen speciell sak (jag har inga speciella tankar), utan en liten grej bara. Det är ju så här i livet, att vissa människor gillar man instinktivt. Man känner artt man går bra ihop med dem, helt enkelt.
Samma sak gäller det motsatta - vissa människor funkar man inte alls med. Detta är inget att göra åt. I arbetslivet, och över allt annars, stöter man på bägge alternativen, och det är bara att gilla läget. Det ska funka i bägge fallen.
Det jag kom att tänka på var det om de man går ihop med, gillar. Jag har alltid tänkt att det gäller för den andre också; den gillar jag, och den gillar mig tillbaks. Det är därför vi går ihop.
Men tänk om det inte alltid är så. Tänk om den man känner att det klickar med (jag pratar förresten inte kärlek och sånt. Det är ett annat kapitel tror jag) inte alls känner så tillbaks. Tänk om den man känner instinktiv välvilja mot känner tvärtom. Det kanske är så ibland. Bara en tanke.
---
Andra bloggar om: gillande, ogillande
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
8 kommentarer:
Du får väl börja fråga lite försiktigt! Glöm inte att rapportera sen
Djupt tänkande men jag tror faktiskt det förhåller sig som så att antingen gillar man varandra ömsesidigt eller så gör man det inte, åtminstone IRL. Bland bloggarna kan det vara svårare eftersom där är det bara det skrivna ordet som styr och då utgår man från sitt eget personliga tänkande och tolkande.
Ett exempel var min son när han var liten, han var nästan både döv och blind men hade ett enormt luktsinne. Han luktade sig till om människor var snälla eller dumma och konstigt nog så stämde det ofta överens med människor jag själv kom i kontakt med och bildade uppfattning om.
Jag tror att om du känner att du gillar en person, då känner du rätt, ni funkar ihop.
Men det där med personer som jag bara inte gillar - och jag vet inte varför... det bara är så.
och så tvingar man sig att ändå försöka umgås. Det är knepigt, för det blir alltid fel då.
Och det värsta är att man har alltid någon eller några sådana personer på sitt jobb.
Jag tror man ska lyssna på sig själv och respektera sin intuition.
RS
kulturbloggen.com
Gå efter dina vibbar. Det brukar funka
Jag har en liten utmaning till dig som jag v.b, http://www.tiger.se/blog/archives/2006/12/bloggutmaning_o.html
Annica
Nejdå, jag diggar dig. ;)
ilva: Det handlade faktiskt inte om mig. Det var bara en allmän fundering.
jenny: Åh! Tack. :-)
a e: Det där med dofter borde det forskas mer på. jag tror att vi styrs av såna mer än vi tror.
cv: Jo, det är väl det enda man kan göra.
annica: jag gillar inte utmaningar .. men för din skull antar jag den.
john: Och jag diggar dig. :-)
jamen du får väl undersöka det hela genom att utgå från dig själv...ju...
ilva: Ju! :-) Nu när jag läser mitt "Det handlade faktiskt inte" ser jag att tonen ser lite otrevlig ut. Det är inte menat så, det hoppas jag du förstår. Men i text ser det faktiskt ut så.
Skicka en kommentar