Så blir det kväll igen. Busskuren tvärs över vägen lyser ödsligt i mörkret. 69:an mot Fridhemsplan rullar förbi. Jag betraktar mörkret utanför och skrapar förstrött bort ett vitt nagellackskors från min vänstra tumme.
---
Andra bloggar om: betraktelser
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
4 kommentarer:
Ett vitt nagellackskors?
det döljs något i det här:
sextinian
nagellakc
var är betrakctaren det undrar jag nu
vad gjör betrakctaren det undrar jag nu yo
i den korta betrakctelsen ryms allt ellrer ingnentingng ellrer okcså är det bara ett kort ögonblikc som inte betydrer mer än sej själv
livet är en massa bildrer som man bara kan ha i fikcan ellrer inte
plasfarfar: Jupp. Det stod bredvid datorn, och jag klottrade.
embryo: Jag tror att jag har ett hål i minst en ficka.
Skicka en kommentar