Fan! Synd att man inte just hade dött. Då kunde man ju ha passat på att få sig en äkta vikingabegravning. Hur många har fått en sån de senaste tusen åren? Inte många, skulle jag tro.
Skämt åsido. Skönt att skrället är borta. Det var så fult att man skämdes över att vara svensk. Det var verkligen kitsch i sin värsta form.
Fast det hade varit kul att se det brinna. Ett brinnande drakhuvud av trä, som stiger upp ur brandrök och sakta förtärs av lågor, har nog inte heller så många sett de senaste tusen åren.
---
Andra bloggar om: brand, vikingar, skepp, kitsch
17 kommentarer:
Jag hade turen att råka komma förbi:
http://www.flickr.com/photos/visulogik/475407868/
http://www.flickr.com/photos/visulogik/475423919/
http://www.flickr.com/photos/visulogik/475426581/in/photostream/
Somliga blir vackra först i dödsögonblicket...
hans: Jag kan tänka mig att det var en skön syn. Snygga bilder.
Min spontana reaktion när jag läste om det: En välgärning
pf: Samma här. Otroligt att den godkändes från början. Sabbade ju stadsbilden.
Tycker ni är helt blåsta med era kommentarer. Den här båten var en av Stockholms mest kända turistattraktioner och jag tycker verkligen synd om ägaren som inte ens befann sig i Sverige då det hände.
När man som jag seglar en korrekt kopia av ett vikingaskepp, har det gått rysningar längs ryggraden när man sett missfostret. Jag hejar normalt inte på mordbrännare, men den här (om det var en sådan) har min djupaste tacksamhet ...
Göran Bergström
Göteborg
Jackass: Den var jävligt ful och störande. Men du har rätt i att det var synd om ägaren. Honom (eller henne?) tänkte jag inte ens på.
Göran Bergström: Men en sån kopia är nog för liten för att ha restaurang på, tyvärr.
Om det var stoppade plastdynor på sätena, vodkafalskor och så i "vikingaskeppet" så förstår jag mycket väl att det brann så fett...
Har inte sett båtskrället, men det verkar onekligen ha varit läge att förgöra det.
Det finns väl ett missfoster kvar, förresten? Det där lite runda åbäket som tuffade runt på Strömmen på 90-talet. Är det kvar?
Jaså var det den där fulingen som brann.
magnus: Den blev dräpt - mötte sin baneman. :-D
pf: Vet inte. Jag kommer att tänka på "På kurs med Kurt".
gagga: Fuling var ordet.
Rätta musiken till det här vore "Ships" med Blue For Two med Freddie dånande "When my SHIP - comes - i-i-in!"
Magnus: Inte nåt med Manowar då? ;-)
Ett samtal till Stockholm gav svaret. Den resterande båtuschlingen tjänstgör numera som Thaikrog vid Söders kajer. Okej.
-One to go.
-Yes Sir.
-The SEALS will perform most satisfactory.
-Yes Sir. They are within striking distance, yet safe.
-One kiloton should do the job.
-Yes Sir.
-Acquire target.
-Target acquired, sir
-Fire!
-Missile away!
-Oh yes. Apologize to those Swedes and pick up the bill for those colletarally destroyed bridges.
-Yes Sir.
-Kaboom.
-Yes Sir. I believe they will have to swim over that channel for the forseeable future.
-Too bad. Pick up that bill too. It's worth it.
-Yes Sir. I agree.
Mission accomplished.
pf: Krigshetsare!
Lite kul är det, måste jag tillstå.
pf: Det var det. :-)
Skicka en kommentar