Låt oss säga att jag skulle göra en långfilm - är det bara att sätta igång eller?
Scen 1
Plats: En stuga i skogen
A sitter i en fåtölj och läser. Han sitter bredvid fönstret. Det är skymning utanför. Plötsligt ser A en rörelse i ögonvrån: Något rörde sig utanför fönstret.
A rynkar pannan. Han kisar med ögonen och försöker se ut genom fönstret. Men eftersom det är ljusare inne än ute ser han inget. Han återgår till läsningen.
[Närbild på A:s ansikte]
Det knackar på fönstret, och A rycker till.
[Vi ser A utifrån, ur "knackarens" synvinkel]
A ställer sig framför fönstret. Han kupar händerna runt ansiktet för att se vem som knackade. Han ser ingenting. A återvänder ....
Nä, det är inte bara att sätta igång. Det märker man rätt snabbt. Vad tusan gör man då? Jo, jag hittade faktiskt nåt på nätet, som skulle kunna vara användbart: Voodoo film: Manus och dramaturgi.
---
Andra bloggar om: film, manus
2 kommentarer:
Mycket surrealistiskt...! Särskilt med din stavning av fåtölj...
:-) Molly Petmaja Ginger.
Molly: Det är fixat nu. Tack.
Skicka en kommentar