Bästa posten på länge: "Bloggen som terapi".
---
Andra bloggar om: bloggar
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
10 kommentarer:
För långt inlägg, orkar inte läsa nu. Kanske senare. (eftersom det ska vara bra)
Blir lite förbannad, faktiskt. Hur skulle den där übersmakdomaren gradera en blogg som min?
Terapifaktor: minus hur mycket som helst och därmed värde noll, eller?
Bloggar har faktiskt fler ändamål än den där mänskan verkar förmögen att kunna föreställa sig.
Tack för berömmet.
plastfarfar: jag tycker nog att terapivärdet på din blogg skjuter genom taket; med andra ord är den helt okej i min bok.
Tyvärr, herr Über. Bloggen är en dokumentär och inget annat. En löpande skildring av en pågående skilsmässoprocess.
Målet är att kunna visa barnen en annan synvinkel än Hennes på det som sker. När tiden är mogen.
Inget av dem är ännu ens tonåring, men vi tänker framåt.
ålrajt. Det är din blogg så du vet såklart bäst. Men tror du inte att du själv till viss mån bearbetar det som hänt genom att skriva om det? Jag tror nog att de flesta bloggar i någon utsträckning är terapi, även min egen.
Nix. Det är en rak skildring, om än stundom hårdvinklad. Alla fakta är korrekt beskrivna, kan jag tillägga.
Dessutom ska du nog tänka på att det finns bloggar och det finns bloggar. Den här, till exempel. Tror du att han "skriver av sig"? Eller denna? Dom lirarna har lite att lasta av sig, eller? För att inte tala om den ångestladdade politikerbloggen.
Nu ska jag nog inte sätta min blogg på den kartan, men någon pratig vardagsbloggare avböjer jag mig från att kallas och jämföras med.
rigg: Ja man ska vara på ett särskilt humör för att läsa längre saker på skärm, det tycker jag med.
PF: Om jag hade läst din blogg när jag var i den där vårdnadssvängen hade jag tyckt att terapifaktorn var jättehög. Nu är den engagerande.
beta: Ok.
Plastfarfar: hetsa inte upp dig för mycket över de där lite raljanta raderna. Ta de för vad de är, kul läsning. Din blogg är nog inte terapi för dig, men för oss andra är den väldigt nyttig, faktiskt som en slags terapi. I positiv bemärkelse. Du är verkligen inte någon pratig vardagsbloggare.
Johnny och UllaH: Det finns folk, däribland Beta, som verkar tro att bloggosfären har två beståndsdelar:
* De som "vardagsbloggar" och lägger ut sina egon på nätet
* Politik
Det säger mycket om dem själva, men det kan vi lämna därhän. Det är iaf därför jag blev sur.
PF: Nå, glad midsommar i alla fall. :-)
Skicka en kommentar