Nackdelen med att hålla sig med bara få kompisar är att det kan bli ensamt ibland. Fördelen är naturligtvis att ensamheten för det mesta är att föredra och är bekvämast, och jag är en ruskigt bekväm person.
Idag slutade den yngste nian, och vid ungefär tolv var avslutningen klar. Alla skingrades åt olika håll. Det var fruktansvärt varmt där vid Mariatorget. Jag funderade på vad jag skulle göra. Jag testade att ringa de typ enda vännerna: inget svar.
Nähä, då knallar jag väl iväg till den däringa orientfestivalen på Mosebacke, tänkte jag. Jag gjorde det, men festivalen tycktes inte ha börjat, det märkte jag när jag svettig var framme. Ringde igen: inget svar.
Okej, ensam i värmen på stan på sommaren - jag köper det. Jag sticker in till Claes Ohlsson och ser om jag kan köpa en billig scanner. Tog mig dit: det fanns ingen scanner.
Så jag tog mig hem igen. En kopp kaffe var vad jag behövde. Sparkade bort en son från nätet, och satte mig själv. Jag tänker: Att hålla sig med färre vänner än vanligt är vanligtvis bekvämast, och jag har verkligen jobbat för att det ska vara så. Men det vete fan egentligen, kanske borde jag jobba på att skaffa några nya...
---
Andra bloggar om: vänner, kompisar
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
25 kommentarer:
I know the feeling!
Roliga kompisar är jättebra! Tråkiga ska man göra sig av med!
Själv har jag gjort mig av med alla barndomskompisar... vi hade inget gemensamt och alla jag umgås med idag är "nya", roliga och snälla... men jag roar mig själv lika bra... och det gör mina "nya" kompisar också!
... fast jag vet inte om jag kan kalla mina "nya" kompisar för just "nya" längre... några har jag haft sedan mitten av 80-talet...
/Maria - som ibland bara måste skriva två kommentarer efter varandra
salt: Visst är det synd om oss. :-)
maria: Godd får ju! :-)
Du har ju oss!
Ullah: Ja, och det är trevligt.
Just det, Johnny! Fenomenalt bra kompisar är vi!
:-)Molly Ginger.
PS. Har du förresten läst "De ensamma pojkarna" av Mats Olsson(Expressens sportjournalist)? Inte så dum, faktiskt. DS.
Molly: Handlar inte allt han skriver om sport?
Nej, han skriver om allt möjligt. Musik han gillar, fruntimmer m m.
I boken mkt om kvinnoerövringar(tjejer).
:-) Molly G.
Nya kompisar? Antyder inte det att du måste göra dig av med de gamla?
Soul brother, till barnens farmor trädde in i mitt liv. Gimme five.
Molly: Vilken rackare!
daniel: Joo .. flera ska jag väl kanske säga istället.
Låter som en helt jävla ovanlig dag?
:D
Jag lärde känna Mats Olsson som musikjournalist en gång i tiden, kanske var det på medeltiden. Han och Erik Hörnfeldt.
Till ullah. Haha... Medeltiden?? Ja du, vi finns som kommer från medeltiden...för att inte säga stenåldern...
:-) Molly G.
StellaP: ... Tja, faktiskt.
Ullah: Medeltiden är bättre än stenåldern tror jag.
bronsåldern var bäst tror jag medelhavsklimat, vi odlade vindruvor & behövde ingen orientfestival
fast nu är det växthuseffekt
från orientfestival till scanner är steget inte långt
lovisa: Ja nu med växthuseffekten blir vi alla scannade.
Jag kan vara din kompis :)
Att leva som ensamseglare och att ha flyttat 150 mil från alla barndomsvänner och att göra det i 40-årsåldern .., det är liksom som att be om att få leva rätt ensam.
Tur att man har ett välfyllt kylskåp .., så man kan tröstäta.
Sen kan man ansluta sig till Viktväktarna och få Nya Vänner .-)
h-sara. :-) Tack (men jag kompisfiskade inte), kompis.
elisabet: Fast viktväktarna bantar väl privat?
Trist med scannern hörru! Det blir ett otroligt antiklimax när man väl bestämt sig och med raska steg styr mot affären med plånboken i näven!
Menade inte att låta som någon jobbig optimistkonsult angående roliga kompisar - jag har haft tur och de flesta har jag skaffat i vuxen ålder!
Maria: Jag har inga problem att skaffa kompisar. Det har bara varit så bekvämt att kunna bestämma själv.
... ja, jag gillar också att pyssla på för mig själv...
maria: Kompisar borde vara som bloggar - man loggar in på dem när man bestämmer sig för det. :-)
Skicka en kommentar