Svampen måste placeras på en annan svamp

Nulla dies sine linea - Ingen dag utan en rad

Men varför? Men varför skriva när inget finns att beskriva, att berätta om, att förklara, att återge, att referera, att förtälja? Ingen aning. Jo, kanske.

Förutom själva glädjen man normalt känner av att blogga - själva berättarglädjen - finns kanske en annan förklaring till bloggandet: Jämvikten (eller om det heter jäm n vikten). Givandet och tagandet; det som går in måste ut.

Kroppen skulle inte fungera om man bara åt och åt men aldrig gick på toa. Man skulle kanske inte explodera, men åtminstone skulle man bli förgiftad. Det är kanske så det är.

Internet är som världsrymden - oöverskådeligt stor och ständigt expanderande. Man skulle kunna ägna otaliga livstider åt att försöka konsumera hela nätet. Det är omöjligt. Ändå gör man - eller jag - dagligen ett tappert försök; försöker fylla en PET-flaske med ett badkar. Det går inte.

Man måste ha avrinning. Man måste ha ett bräddavlopp. En svamp kan bara fyllas till en viss gräns - även om den är en svamp och har till uppgift att suga åt sig. Svampen måste placeras på en annan svamp för att göra sig av med överskottet. Svampen måste själv bli en producent.
---
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, rymden, svamp, förgiftning