Den missförstådde vädjar om något. Han eftersträvar - om medvetet eller omedvetet - just anpassning. [...] Den kränkte däremot vädjar inte. Han kräver. Han pockar på vad han anser vara sin rätt och det är förstås det omgivande samhället, skolan eller familjen som har att förse honom med den. [kolumn svd]Fan, jag hade inte kunnat säga det bättre själv (nä, faktiskt inte). Den här "kränktheten" som har spridit sig genom alla samhällets skikt är verkligen trist, oklädsam och allmänt demoraliserande.
---
Läs även andra bloggares åsikter om kränkt, missförstådd
2 kommentarer:
Man kan nästan alltid dra slutsatsen att en människa som säger att den är kränkt inte ska lyssnas på då den bara missbrukar ordet i 99.9999% av fallen. Det har ropats varg lite mycket nu helt enkelt.
nihon: Det ropas varg lite för mycket nu för tiden. Ord börjar tappa sin betydelse.
Skicka en kommentar