onsdag, april 16, 2008

Att ha och inte ha

Schrödingers katt: När man öppnar luckan lever den - eller är död. Jag kan inte förklara vad ett kvanttillstånd är, men läs på wikipedia om du vill. Grejen är att den antingen är förgiftad av radioaktivitet inne i sin låda - eller inte, chansen är lika stor för bägge alternativen. Det hela går ut på att därinne i lådan så både lever den och är död.

Det är detta tillstånd jag kommer att tänka på när jag läser gesters post där han kommer in på prostataundersökningar, och om det eventuella obehag det förorsakar. Killar (män, gubbar) i min ålder ska ju undersöka prostatan. Själv har jag inte gjort det. Man borde ju göra det, heter det ju, för att hålla koll på förstorad prostata eller cancer, men jag har alltså inte gjort det.

Jag är inte rädd för att bli undersökt, det är ingen fara, men jag är rädd för eventuella resultat. Antingen har jag förstorad prostata - eller inte. Så på det viset är jag som Schrödingers katt - jag både har det och inte har det. Som jag ser på saken (vilket är en väldigt enfaldig tanke) är detta kvanttillstånd bättre än att eventuellt ha det.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

4 kommentarer:

Anonym sa...

Du skulle man på något sätt kunna säga att hela 60-talet var en form av kvanttillstånd.
När man befann sig i det alltså, inte före eller efter.

stationsvakt@gmail.com sa...

Gester: Du verkar ha kommit helskinnad ut i alla fall. :-D

Anonym sa...

Jo från 60-talet ja.
Men tekniskt sätt och även på filosofiskt plan lever man hela sitt liv i ett kvanttillstånd.

Hm nu är din captcha ändrad, ställer till det lite för mina spamtips.

stationsvakt@gmail.com sa...

gester: Jag önskar jag slapp ha captcha's, men jag har försökt och det går inte.