Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
onsdag, april 16, 2008
Hälsa med namn
Nu ska jag berätta vad det nya svarta är, det som gäller just för idag: Att hälsa artigt med namnet på den man hälsar på. Jag kom på det nyss, och testade.
-Miriam (nickar, lyfter på en imaginär hatt). -Johnny (svarar hon med en nick).
Förvisso ett ganska ålderdomligt sätt att hälsa, men kul. --- Läs även andra bloggares åsikter om det nya svarta, artighet, hälsningar
Ett mycket bra sätt att hälsa! Jag brukar nyttja det själv... men det är så få andra som gör det och resultatet blir att ingen svarar korrekt tillbaka! Men nu kommer du och jag hälsa på varandra på ett mycket gentilt sätt när vi ses...
... jag tycker även om att introducera människor för varandra genom att säga deras respektive namn inför den andre... om jag nu står och pratar med dig exvis, sen kommer Matilda och då presenterar jag er så här:
... sen har jag otroooligt dåligt namnminne... kommer aldrig ihåg vad folk heter!!! Dåååligt av mig, men min hjärna är proppfull med en massa lull-lull av osorterad karaktär!
Det låter onekligen höviskt! Undrar hur man kom på tanken att göra så från början? På nåt sätt visar det att man har koll på varandra. Man kan inte glida förbi varandra lite anonymt. Men pinsamt om man plötsligt glömmer namnet...
Jag trodde man skulle säga sitt eget namn till folk man möter. Eller är det bara om någon inte känner en? Jag kommer inte heller ihåg några namn, så det får oftast räcka med ett simpelt Hej! för min del.
17 kommentarer:
Ett mycket bra sätt att hälsa! Jag brukar nyttja det själv... men det är så få andra som gör det och resultatet blir att ingen svarar korrekt tillbaka! Men nu kommer du och jag hälsa på varandra på ett mycket gentilt sätt när vi ses...
... jag tycker även om att introducera människor för varandra genom att säga deras respektive namn inför den andre... om jag nu står och pratar med dig exvis, sen kommer Matilda och då presenterar jag er så här:
- Det är är Johnny - Matilda, Matilda - Johnny!
... sen har jag otroooligt dåligt namnminne... kommer aldrig ihåg vad folk heter!!! Dåååligt av mig, men min hjärna är proppfull med en massa lull-lull av osorterad karaktär!
maria: glöm inte att niga.
Det låter onekligen höviskt!
Undrar hur man kom på tanken att göra så från början? På nåt sätt visar det att man har koll på varandra. Man kan inte glida förbi varandra lite anonymt.
Men pinsamt om man plötsligt glömmer namnet...
Suvi. du kommenterar just nu hos en som är sämst i världen på att minnas namn. Så att hälsa artigt sådär funkar bara på folk jag känner väl.
- Mickey.
- Ja?
Det funkar inte på mig.
Mickey: Ge inte upp. Försök igen:
-Mickey.
Jag trodde man skulle säga sitt eget namn till folk man möter. Eller är det bara om någon inte känner en?
Jag kommer inte heller ihåg några namn, så det får oftast räcka med ett simpelt Hej! för min del.
Säger "stationsvakt" och du svarar "Anna".
Men vet du inte att det nya svarta är att kolla på KOSLÄPP. T.ex på Julita gård 11 maj!
Ullah: man kan hälsa med sitt namnet på den man hälsar på om man redan känner denne. Tror jag.
anna: Får man ha paintball-gevär med sig?
Jag struntar i sådana där nymodigheter.
"Orka" är vad jag tänker.
"Sirligt" är vad jag kommer att tänka på.. lite gamla filmer och förra århundradets början.
haha de låter as soft!
vill ju prova men som sagt tror jag att den som jag hälsar på kommer att svara: ja?
Ulla: Orka var namnet på en skräckfilm om en späckhuggare, men det stavades Orca.
gina: Jupp, det gillat man. :-)
miranda: Man ska nicka och le menande - tror jag.
... och du bockar naturligtvis!
maria: Ja - alternativt bugar.
Skicka en kommentar