Alltså, en sån här keylogger då, den kostar ungefär 600 spänn. Man har den instoppad i en usb-port, och den har till uppgift att spara tryckningarna på tangentbordet. Fyra megabyte internminne har den. Sexhundra låter ju inte så mycket, men om man jämför det med en vanlig minnespinne på en gigabyte, eller så, som ju kostar nästan ingentig nu för tiden, så är den ju jävligt dyr. Hur kan det komma sig? Krävs det nån slags jäkla minidator i den, eller?---
Läs även andra bloggares åsikter om keylogger, tangenttryckningar, spara, minne
4 kommentarer:
Faktum är att jag tror att det kan bero på att en keylogger behöver ha ett ganska så intrikat program på sig, som gör att varje tangentbordstryckning lagras, och att det sker oavsett vad användaren gör sedan. Plus att det måste finnas ett program som kan visa upp för dig vad som sparats ner också, så jag skulle tro att priset beror på att det har varit ett par programmerare inblandade, och när det är fler än en programmerare, så kan man ge sig på att det också behövs lite projektledare, och lite grafiker, och så vidare. Plötsligt är det många munnar att mätta, liksom. Fast det var bara mina fem-öres-gissningar. Liksom. :)
::David
david: Dina femöresgissningar stämmer säkert. Men nog borde det kunna pressas ner till en tvåhundring ändå, tycker man.
Det vanliga förr var att man kopplar en sådanhär någonstans mellan PS2 porten och tangentbordet, den är då helt genomskinlig för datorn; dvs den går inte att upptäcka på något vis. Ofta interagerar man med den genom att skriva en speciell text på tangentbordet och den reagerar genom att mata datorn med text. Datorn som sitter i en sådan är ofta någon slags mikrokontroller för en tjuga.
Ska den gå via USB så behöver den drivrutiner och kan således upptäckas av datorns programvara eftersom den essentiellt är programvara själv. Lämpligen kan man då köra en annan programvara och en vanlig USB sticka. Jag har inte kollat ditt exempel men jag skulle tro att skillnaden är att programvaran sitter på pinnen och att den kör något slags U2/U3-förfarande för att autostarta. Detta kan du ordna med själv.
Om den å andra sidan kopplas mellan tangentbordet och datorn, dvs den har en hona och en hane i sig, då ska den dels mot datorn se ut som en HID-enhet och vara en master enhet mot tangentbordet, det kostar lite mer än PS2 fallet. Dessutom så måste man passa vidare tangentbordets enhetsbetäckning som den meddelar datorn och en skärpt användare skulle lägga märke till att enheten han kopplat in (tangentbordet) beter sig annorlunda än den enhet han ser i datorn. Kanske kunde man läsa av en del info i själva data strömmen, men eftersom USB protokollet är till viss del dubbelriktat är inte detta helt lätt. Använder tangentbordet egna drivrutiner är det dessutom inte självklart att din loggare klarar av att förstå det hela.
På det stora hela så verkar det som att antingen är det väldigt dyrt: enheten fungerar som i första fallet.
Eller så är det ganska billigt: enheten fungerar som i det andra fallet.
anonym: Åh, tack för en bra och uttömmande förklaring. :-)
Skicka en kommentar