Nu har mätaren varit här, och det verkar okej, golvet. Däremot är inte jag sådär jätteokej. Svårt att svälja, svidande ögon, snorig och på grund av fuktmätaren - trött; la mig tre inatt. Det regnade och åskade. Det var mysigt.
Jag hade förresten skumma drömmar på morgonen innan jag vaknade. Hieronymus Bosch ligger nära till hands, om jag vill beskriva. Men som tur var inte nån av hans mer obehagliga tavlor.
---
Läs även andra bloggares åsikter om regn, åska, förkylning, vattenskador, fuktmätning, drömmar, Hieronymus Bosch
8 kommentarer:
Jag känner en manusförfattare, och den första pjäs jag såg av honom hette just "Fukt". Den utspelades dock inte i ett översvämmat kök i Skogås, utan i en källare. Fast egentligen var det inte en källare utan en liten scen på Kulturhuset. Det skulle bara föreställa en källare.
Man brukar säga att verkligheten överträffar dikten. Du kanske skulle göra ett manus av din avloppsfontän och den där drömmen och sälja det till Stadsteatern?
håkan: Äh, Stadsteatern ska inte ha't, för de är alltid utsålda där, och man får aldrig nån biljett.
Jag är glad att du hakar upp dig på vilken teater som ska få köpa manuset, och inte själva idén att skriva det. Man ska alltid krydda sina förslag med en förhandlingsbar del så blir det lättare att få folk att acceptera förslaget i stort! (Berätta inte det för FRA-förespråkarna bara... Hoppsan, för sent!)
håkan: Nåt att lura lite på vore att skriva en pjäs via en blogg. Typ att man är några och att man fyller på liksom. En pjäs .. eller kanske en såpa av nåt slag.
Det där är ingen dum idé. Det gäller bara att ha ett ramverk -- annars blir det inte bara nonsens, utan ointressant nonsens.
Det var ett gäng som körde en blogg (3wordstory) där de uppdaterade en berättelse med tre ord i taget. Det var faktiskt lite spännande, men den är nedlagd nu. Problemet var just att 90-95% var skit så det tog lite tid att vaska fram guldkornen.
Vi måste nog ha en bloggöl eller dito picnic där vi lurar vidare på koncepetet.
håkan: Tanken har redan börjat mogna i mig. Man kunde tänka sig en stad, typ Springfield eller Ankeborg - en stad man kunde bygga på efter behov. Och så ett persongalleri, som också kunde ökas på vartefter. Och håller man sig bara till miljön och galleriet så kan ju gästförfattaare funka hur bra som helst också.
Jag ser framför mig en liten storstad med ett antal personer som jobbar i eller nära centrum. En manlig väktare på tågstationen med ett par kollegor, en flummig parkeringsvakt som läser filosofi på distans, en hora som snöat in på de nordiska kungahusen, en rasistisk invandrare som har tobaksaffär och är ATG-ombud. Kanske också en lesbisk barägare som driver ett ställe, vägg i vägg med tågstationen, dit väktaren brukar gå och käka lunch och ta en öl efter jobbet.
håkan: Ungefär så, och när man behöver fräsch input jobbar man sig ut åt förorterna.
Skicka en kommentar