Serierna som fanns då var ofta ritade på antingen femtiotalet, eller också på sjuttiotalet - lite hippieaktigt sådär. Men jag var liten och färsk och gjorde ingen skillnad på såna petitesser, bara det var skräck så var jag nöjd.
Mellan 1975, typ, och fram tills nu (när bloggar som tex den här finns) har det varit ett glapp. Har man velat läsa skräck har man måst rota igenom dammiga antikvariat, och med åren har skräck-källan sinat ordentligt där med. Men så är det här i livet, men man kan ju se det så här, att inom femtio år (give or take med bred marginal) så ser jag själv ut som det typiska monstret i en av dessa tidningar (om jag inte blir bränd, det vill säga).
Nå, bla bla bla ... det jag egentligen ville komma till var att jag via Flashback hittade en riktigt, riktigt fin sida på nätet, vilken hyllar dessa skräckserier som en gång fanns och som en gång förgyllde mången småunges liv (och förpestade nätterna). Finfina bilder på omslag finns det där, och små förklarande texter. En bra sida, helt enkelt: Svenska Skräckserier från 70-talet.
---
Läs även andra bloggares åsikter om serier, skräckserier, chock, midnattsrysare, skräckmagasinet, vampirella, varulven, frankenstein, dracula
14 kommentarer:
Seriously, jag älskar verkligen de där gamla serierna... jag har en hel packe med gamla kalla kårar, midnattsrysare och Monster liggandes på toaletten. Perfekt dasslektyr.
jocke a: Verkligen perfekt. Åh, tänk om man hade en hel årgång av tex Chock, och det var fint väder och man hade en hängmatta. Vilken lycka.
Varför skrev jag Kalla kårar när jag menade Chock? Nåja. Anyway, jag har en närapå komplett inscannad samling av Creepy, de tidningar som chock tog de mesta av sina serier ifrån. Lite tråkigt att läsa på skärmen och jag skulle gärna komplettera mina papperstidningar också, men det fungerar faktiskt.
jocke: fast papper är bäst. jag tycker att nåt förlag borde ta sitt ansvar och göra en nyutgåva.
Jag är ju några år yngre än dig Johnny men visst känner även jag igen många av de där omslagen och några ex ligger nog undanstoppade i källaren. Men dit vågar jag mig inte! ;) Intressant att se att det fanns sååå många. Låt gå för att vissa titlar föll bort omgående men ändå! Jag minns för övrigt barndomens seriehyllor som väldigt stora och fullmatade i jämförelse med dagens, och jag tror inte det bara har med att jag var mindre.
p-e: Nä faktiskt, jag tror att det VAR fler serier. Kanske nätet har skuffat undan mängden .. eller alla tv-kanalerna.
Jo. Å dataspel ... å video/DVD...
P-E: Damn stupid Flanders! .. f'låt - Damn moderna tider!
Johnny> färre serietidningar i kiosken tror jag, men fler DIY-tryckta seriehäften av kidsen (fast jag är inget fan av alla som gör serier om sina egna förortsliv).
magnus: Inte jag heller.
... jag var lika förtjust i dessa något psykotroniska tidningar jag med! Jag läste
Chock, Skräck och Dracula... sen kunde jag inte sova utan täcke över huvudet ifall Dracula him self skulle komma och dränera mig på att blod under natten...
ALLT blod... men det fattade du...Det är svårt att skriva med gåspenna och bläckfiskbläck här på den engelska slottskammren... de ondulerade lockarna hänger och slänger, korsetteringen tar livet av mig... och min anemi är långt gången... ack... ack... ack...
maria: Bläckfiskbläck ... tänk då hur svårt det är att skriva med blåsfiskbläck!!
Jag förbjuder mig själv att ens tänka tanken...
Skicka en kommentar