Istället blev det den märkliga låten The Great Gig in the Sky från skivan innan. För den som inte har hört den så är den instrumental ... men ändå inte. Clare Torry liksom stönar eller wailar sig igenom den. Det låter mer likt födslovåndor (fast på ett mysigt vis, om nu det är möjligt) än sång. Äsch, jag är dålig på att förklara - grym är den i alla fall, låten.
Discover Pink Floyd!
---
Läs även andra bloggares åsikter om The Great Gig in the Sky, Pink Floyd, Clare Torrt, musik, låtar, polarpriset
9 kommentarer:
Ååå, fantastiska Pink Floyd. Men hur ska de kunna enas om detta??
jansson: De får slåss om saken. :-)
Mig har de aldrig lyckats nå med sin musik.
Ullah: Lyssna upp dig på dem, du hittar säkert nåt du gillar.
PF, oförglömliga på Ullevi 1994. Jag har inte sett en bättre koncert i hela mitt liv och jag är säker på att jag inte kommer göra det heller i framtiden. Ljudet, ljushsowen, musiken, musikerna. En religiös upplevelse hästlängder bättre än allt annat jag sett live.
antimonite: Läste just din post om det. Den där tjejen i din video, Sam Brown, hon sjöng jävligt grymt.
Johnny: Jag tycker att den nya versionen som de körde då på turnén faktiskt är hur bra som helst. Många puritaner anser att den är "mycket sämre än orginalet" - men det tror jag mer beror på deras tajta prettorövar än en musikalisk åsikt.
Jag tycker att alla tre tjejernas insats i den nya versionen är riktigt bra. Helt i klass med orginalet.
antimonite: Jovisst, jag är ingen puritan när det gäller sånt där heller. Det är ju liksom inte att vi snackar coverband här. :-)
Skicka en kommentar