Jag har suttit på vårdcentralen. Efter incheckningen och betalningen satt jag och läste broschyrer - i en timme. Till slut började jag vanka av och an, och då såg de mig från receptionen. Jag fick frågan: "Va, har du fortfarande inte fått hjälp?". "Nä", svarade jag.
Det hade blivit nåt fel. Jag fick en ny tid på eftermiddagen. Grejen är att jag har gått och oroat mig för läkarbesöket. Jag har fått nåt jäkla "märke" i ansiktet, och tyckte att jag var ganska duktig som för ovanlighetens skull tog tag i saken. Nu dras väntepinan ut, och det gillar jag icke.
Förresten hann en fisk dö och sjunka till botten i väntrummets akvarium medan jag väntade. Nyss hade den simmat omkring. Jag tog detta som ett dåligt omen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om hud, utslag, vårdcentral, carema, fisk
---
Update: Nu har jag varit där, och de bad tusen gånger om ursäkt. Som plåster på såren fick jag nog ett bemötande som var bättre än vanligt.'
Nå, "märket" då? Läkarinnan trodde att det där var nog ingenting att oroa sig för. Jag fick remiss till "hud" (som hon kallade det) i Farsta, men oron kunde jag gott släppa, tyckte hon.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
7 kommentarer:
ämen man ska inte tro på omen amen
Jag tyckte det var jättekul, det där med fisken. Inte mindre är jag stolt över att du har vett att kolla upp ett märke som, enligt mitt ringa förmenande, säkert inte är någon värre åkomma.
Vad dåligt av dem att glömma bort dig! Så får man inte behandla folk.
ebryo: Antagligen klokt sagt.
malin: :-)
ullah: De var hemskt ledsna, och misstag sker - det köper jag.
Du har ett pris som ligger och väntar på din adress, Johnny. Maila mig din adress så ska du få post!
Skriv in dig som Stationsvakt nästa gång. Jag looovar att du får urmycket attention då...kanske tom en fin tajt tvångströja o hjälp med transport sen!
pseudo: :-D
anna: Jag vågar inte skoja me'rom - det vore att utmana ödet.
Skicka en kommentar