"Johnnys 13års-dag", stod det under den här bilden. Märkligt, jag minns det faktiskt. Jag brukar inte minnas, men jag minns att jag satt där på balkongen och att jag var glad över presenten, som var den jag hade önskat mig, men att jag undrade vad tusan jag skulle ha den till, nu när jag hade den. En känsla som har gått igen många gånger sedan dess.
---
Läs även andra bloggares åsikter om tidtagarur, tiden, 13, balkong, födelsedag, presenter
6 kommentarer:
Och det där som du önskat...är det det som hänger runt halsen? och isåfall är det en liten fläkt för heta sommardagar eller är det en Pez?
Leksand!? Du {hjärta} Igelkotta-Sara?
Jag tycker att det är superkul att få se såna här bilder ., lite som att sitta i en soffa och förstrött bläddra i ett album medan värden/värdinnan pysslar med kaffet och man ropar ..."du, den här .., vad hade du egentligen runt halsen ...?"
...men gu, jag är helt borta...ett tidtagarur!
Klart du skulle ta tid på simlängderna, eller? Eller hade du inte börjat med det? Eller var det inte vattentätt?
Leksand?!! Vaf**n då då?! Nå det var ju på den tiden leksand och Brynäs ahde massor av fans över hela landet så det må väl vara preskriberat ;)
Pim: Detta utspelade sig långt innan handhållna fläktar: Ett tidtagarur.
Pf: Vem hjärtar inte henne? Men tröjan - jag var på träningsläger i leksand ett par gånger. Snyggt ställe.
Elisabet: Exakt så. Ett helt album kan bli drygt, men ett par bilder så här då och då.
p-e: Jag simmade för fullt då, men tidtagaruret ville jag bara ha - jag hade fått för mig att det var användbart i största allmänhet. kanske som man nu ibland tänker om ett kompass, eller så.
Leksand - det var den tidens nya svarta i flera år. .-)
Skicka en kommentar