1: Man påstår något för den man intervjuar. Något som handlar om denne eller vad denne pysslar med. Påståendet ska vara lite överdrivet eller hårddraget.Just när jag vaknade kändes det som att jag hade kommit på en stor sanning - att det var ju så här det skulle gå till. Den känslan försvann rätt snabbt.
2: Eftersom påståendet är så förenklat (genom att vara just överdrivet eller hårddraget) blir den man intervjuar tvungen att fylla på med detaljer och förklara hur det egentligen ligger till.
3: Man tar då tag någon av dessa detaljer. Man säger: "Så du menar att ..", och så missförstår man medvetet lite grand, eller är i alla fall väldigt naiv.
4: Intervjuoffret blir då tvungen att börja fylla i detaljerna ännu mer.
---
Läs även andra bloggares åsikter om frågor, intervjuteknik
4 kommentarer:
Det tekniken kanske man skulle testa någon gång! Jag intervjuade en jazzsångerska igår, det visade sig att vi bodde grannar,sånt är ju lite roligt.
Steffe: Vet inte ens om det är en teknik. Stilen låter ganska otrevlig.
den tekniken används av
stina dabrowski.
p
p: Åhå ... otrevlig, som sagt.
Skicka en kommentar