Lyft nu kastrullen, och se till att vara ostadig på handen. Denna ostadighet kan till exempel åstadkommas genom att du ser till att det kokande salt/Samarinvattnet stänker på hand och underarm. Tappa kontrollen över nämnda hand, och låt den kokande vätskan sköljas över din ena fot.
Spärra därefter upp ögonen och brist ut i ett ohörbart skrik. Sätt dig ner och betrakta strumpan som sitter på foten; se tyget bubbla och fräsa. Få panik och slit av dig strumpan. Sedär, nu är strumpan dubbelt så tjock som innan, vilket beror på att minst två hudlager från foten nu beklär dess insida. Vänd sedan din blodsprängda, tårfyllda blick mot foten - nu ser den ut som fötter gör på sådana där anatomiska planscher som beskriver kroppens muskulatur.
Klart. Nu kan du se fram emot en hel sommar med foten i våtomslag och bandage. Bada i sjön slipper du helt och hållet. Men vill du ha en blågul Beppe-hatt på huvudet så står det dig helt fritt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om recept, skållning, stationsvakt den yngre
13 kommentarer:
Alla har vi varit små!
Men...du vet vilka knappar du ska trycka på...*snyftar stilla*
Fy vilka underbara bilder du delar med dig av:)
steffe: Det är så sant som det är sagt.
Pim: Bilder på små hundar som sniffar stora hundar i rumpan är också gulliga. :-)
Åh, vad ont!
Ullah: Dumhet gör ont. :-)
Men Bebbe-hattar blev plötsligt moderna på 90-talet igen. Du var tidigt (eller kanske sent) ute.
pseudo: Jag var mitt emellan modeuppsvängningarna. De såldes på mackar och storvaruhus och överallt, och som jag minns det ägde jag flera stycken. Det fanns förresten såna med inbyggda solglasögon.
Varför var skriket ohörbart?
Anna: Jag var ensam hemma, så ingen skulle ändå ha hört skriket.
Jaså!
Jag trodde att du kanske var i rymden.
Anna: På sätt och vis är ju vi alla i rymden. :-)
Vad JAG väldigt mycket undrar är över vad denna dekokt skulle användas till???
KaK: Det vete gudarna. Antagligen ville jag kolla om det skulle bli trögflytande bara.
Skicka en kommentar