Denna märkvärdiga företeelse som bloggandet utgör kan betecknas som den ultimata folkdemokratin. Superdemokrati. Alltså: Alla får. Alla vill. All kan.... och kommer plötsligt att tänka på vad alla gamla punkares nostalgiska bakåtbetraktelser har gemensamt. Jo, deras berättande om känslan som fanns då, den som genomsyrade punken - att "plötsligt kunde alla". Alla som ville kunde starta upp ett punkband.
Jag som var med på den tiden kan skriva under på att nästan alla gjorde det också. Jag överdriver lite, men man kan kanske säga så här istället - att nästan alla hade en kompis, eller åtminstone en kompis kompis, som var med i ett punkband.
99% av alla dessa punkband lät skit. Men vad spelade det för roll? Huvudsaken är ju att de hade roligt, och att fanskaran (läs de närmast sörjande) också hade det. Ett gäng år efteråt är det bara några band som lever kvar i det allmänna medvetandet - de som var stora hos allmänheten: Ebba Grön, KSMB och högst ett tiotal till. Men desto fler lever vidare i begränsade skarors minnen - dem vars små fanskaror minns.
Och det var det jag skulle komma till, att bloggandet är som punken. Alla kan, och väldigt, väldigt många gör det också. Om tjugo år kanske bara Alex Schulmans, Blondinbellas och några andras bloggar lever kvar i det allmänna medvetandet, men är vi bara lite ihärdiga och låter skrivglädjen lysa igenom i våra bloggar kommer även DU och JAG att bli ihågkomna - om än bara av den lilla läseskaran vi har, och de närmast sörjande. Men vad gör det - huvudsaken är ju att vi har roligt tillsammans.
---
Läs även andra bloggares åsikter om bloggande, punk
8 kommentarer:
Just det, så är det.
Ibland frågar nån arbetskamrat mig vad det är som är så roligt med att blogga ...?
"Ja, men att det är så himla kul bara, det räcker för mig!" säger jag och det är ju ingen riktigt bra förklaring.
Eller det kanske det är.
elisabet: åtminstone räcker det som förklaring.
99 % dålig punkmusik !?.Hoppas du inte säger det för högt så att John Lydon alias Johnny Rotten hör för mycket.Personligen var jag aldrig någon fan av denna punkmusik men prioriterade t ex musik som Slade med Little Sheila för att inte förglömma den moderna hårdrockens nr1 Marilyn Manson Ohlala den du på ett sömnigt pensionärshem så hade det säkert blivit fart på det gamla samhället
igen.
NetRunner
Punken var mest skit... :)
mycket väl skrivet, vakten!
netrunner: Bra musik är bra musik, oavsett genre.
pseudo: åjo, några guldkorn kom allut ur'et.
lisa: Åh. Tack. :-)
men du, netrunner, är inte rotten och blondinbella är samma sak? opportunistiska puppets?
annars fungerar liknelsen ganska bra. punken/bloggen lever vidare om än i en ganska kommersiell tappning med en tung underground långt nere som inte många ser fastän den repar rakt över gatan.
Schmut: din liknelse här var ännu bättre.
Skicka en kommentar