En så kallad "zen garden" kan ju bestå av en massa beståndsdelar, men i populärt tal (åtminstone på nätet) verkar det mest handla om en platt sandyta med stenbumlingar på. Sanden (eller möjligen gruset, i större anläggningar) krattas i fina mönster runt bumlingarna eller vilka objekt man nu har placerat ut. På nätet finns en hel del instruktioner om hur man kan tillverka sin egen.
Kontemplation, det är väl anledningen till att hålla på med sådant, antar jag. Jag ska erkänna att jag blir våldsamt sugen på att äga en egen liten zen garden. Sedan förstår jag varför - tanken på't slår an en gammal minnessträng.
När jag var liten och yngre hade vi sommarställe. Vi hade rätt så mycket mark, och framför huset hade vi en ca 15 gånger 15 meter stor yta som var omgärdad av rosenbuskar. I mitten, på ett litet fundament, stod ett solur, även det omgärdat av rosor.
Den stora ytan var fylld med grus, och detta grus skulle hållas krattat, var det menat - en uppgift jag ofta och gärna tog på mig. Särskilt viktigt var att det var fint krattat när vi lämnade stället på hösten. Jag minns att jag med krattan skapade fina, och om jag får säga det själv - ganska konstnärliga mönster i gruset. Tanken var väl egentligen att det skulle vara raka linjer bara, men redan som ung insåg jag att det inte var mycket zen i såna, i alla fall inte för mig.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sand, grus, kratta, trädgård, zen garden
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
2 kommentarer:
Om inte annat så kan man ju använda sanden vintertid när garageuppfarten frusit till is.Nytta med nöje både sommar som vinter med andra ord. :)
NetRunner
netrunner: Alldeles för finkornig, skulle jag tro.
Skicka en kommentar