Bergen blir mer och mer avrundade för varje år som går. Jag brukar fundera över hur länge detta har pågått, och hur det kommer att sluta.
Det hela är förresten ganska snyggt och dekorativt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sten, berg, rost
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
måndag, juli 06, 2009
Rust never sleeps
Stora delar - ja kanske det mesta - av Skogås vilar på berg som "rostar". Stenen liksom flagnar som skorv på ett bebishuvud. Det är lätt att pilla bort stora sjok.
Bergen blir mer och mer avrundade för varje år som går. Jag brukar fundera över hur länge detta har pågått, och hur det kommer att sluta.
Det hela är förresten ganska snyggt och dekorativt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sten, berg, rost
Bergen blir mer och mer avrundade för varje år som går. Jag brukar fundera över hur länge detta har pågått, och hur det kommer att sluta.
Det hela är förresten ganska snyggt och dekorativt.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sten, berg, rost
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Kan det vara så illa att man anar slutet för epoken Skogås? Om det nu är en epok, har inte blekaste aning om hur länge Skogås funnits. Sen Krita eller???
(du märker, jag KAN inte vara seriös)
Jag vet inte ens riktigt var Skogås ligger.
Pim: Så gammalt som krita vet jag inte, men alla gånger från penna. :-)
Ullah: Här: http://tinyurl.com/ny2pet
*Varning! Seriöst och tråkigt!*
Berggrunden i Skogås är (på en höft, ungefär) 1,8 miljarder år gammal.
Så snart någonting har bildats, börjar det att brytas ned.
Vad som kommer att hända? Det blir tillslut ingenting kvar, allt är borteroderat.
Så är det med jorden; Allt försvinner. Alla dör...
fiskben: Fast ska vi tänka lite mer positivt så försvinner ju inget egentligen, utan bara blir till något nytt hela tiden.
Skicka en kommentar