En stor och kraftig ballong. Den lyfter nästan tio kg. Jag satte upp den på ett tak. Sedan började det ösregna och åska. Jag blev nyfiken på hur en sådan ballong beter sig i sådant väder, så jag tog med mig mobilen ut och filmade. Ballongen tycktes funka fint, men jag var så inne i filmandet att jag inte märkte att jag hade ryggen utanför paraplyet. När jag gick in och satte mig och lutade mig mot stolsryggen fick jag en kall-rygg-våt-chock. Sådana jobbiga saker tål dock vi 45-åringar, och jag hade nästan glömt chocken tills nu när jag skriver detta. Här är i alla fall ballongen då.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ballonger, regn
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
6 kommentarer:
Men... om du inte ens vet om/när du filmar, hur vet du då vad det är för filmer du lägger upp?
Fin troschock, förresten! ;)
Troschock?
Vad har hänt? Du har väl inte slutat blogga? Kom tillbaks, kom tillbaks!!!
Suvi: Den chocken missade jag.
pf: Ja eller hur.
Petronella: En del dåligheter har hänt, och bloggandet har fått hamna i skymundan. Ska väl komma tillbaks vad det lider nu.
Grattis till fyrtifemårsdagen..jo jag vet att jag alltid svarar på fel inlägg men det är en del av min gimmikk!
stella: Tack ska'ru ha. :-)
Skicka en kommentar