söndag, september 20, 2009

En grön, genombruten gräsrefug

När det kommer till planering av gångbanor i och runt bostadsområden är jag en vän av följande system: Man planerar inte. Istället lägger man grus eller jord över hela området. Folk tar alltid den närmsta vägen, och efter ett år har klart definierade stigar bildats. Dessa stigar asfalterar eller plattlägger man. Allt det övriga får bli gräsmatta. Det är möjligt att det inte kommer se så symmetriskt och vackert ut på ett flygfoto, men det är en smart metod.

Jag skrev att jag är en vän av detta system, men i så fall är jag vänlös eftersom jag aldrig har upplevt eller sett systemet genomfört. Däremot finns en mycket märklig variant av det i närheten av mitt hus.

En bit gräsmatta i Skogås.

Det ser inte klokt ut och jag fattar ingenting. Det är en asfaltsplan i vilken det sticker ut en liten gräsrefug. Varför refugen finns där har jag ingen aning om eftersom den inte fyller någon synlig funktion. Klart står dock att den ligger helt i vägen för ett passerande tvärs över planen, för den är genombruten.

Det verkar som att de som håller i det här med gräs, grus och gångbanor här i Skogås har gjort en slags efterklok variant av systemet jag beskriver, och helt enkelt asfalterat stället där folk brukar gå. Men de har inte gjort det konsekvent och överallt, utan bara just här, och det är det som är så märkligt. Plättens relativa litenhet gör hela grejen ännu knäppare - det ser ut som en utslängd, grön mustasch som ligger där.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

6 kommentarer:

Plastfarfar sa...

Stockholms legendariske stadsträdgårdsmästare Holger Blom var lite sådan. En historia om honom handlar om en som kom och beklagade sig över att folk genade över en gräsamatta och ville få upp ett staket för att stävja otyget
-Anlägg en gång, svarade Blom bara.

Johnny sa...

pf: Han verkar ha varit en stoisk och smidig typ. :-)

Den Ystre sa...

"Jag skrev att jag är en vän av detta system, men i så fall är jag vänlös "

Jag är också vän av detta system, så vi kan ju vara vänner i vår vänskap.. Kul att du skrev om detta, för jaf har ofta tänkt på det.

Först och främst borde de tänka igenom placerandet av plattgångar lite mer, inte dra sig för sådana som korsas t ex och fundera på vilka genvägar folk har behov av. Och om det misslyckas är ju stigarna bra mätpunkter för var plattor eller asfaltgångar kan läggas ut.

Johnny sa...

Den Ystre: Vi kanske är fler än man kan tro?

Elisabet sa...

Jo, det finns fler!

På väg till jobbet cyklar jag längs en gång/cykelbana som slingrar sig lite .., säkert någon kreativ människa som tycker att det ser trevligt ut, men sen plötsligt tar vägen slut och man ska svänga vänster och det blir en lååång omväg!

Men den tar man inte.

Man cyklar rakt fram över gräsmattebiten och sedan genom hyreshusets "port" som inte har några dörrar, utan mer liknar en kortare variant av en tunnel.

Lätt som en plätt!

Jag fattar inte hur planeraren har tänkt.

Om han eller hon alls har tänkt.

Johnny sa...

Elisabet: Det kanske är enklare att jobba med horisontella och vertikala, snarare än diagonala streck i deras ritprogram? :-)