torsdag, oktober 15, 2009

Ett handfat underifrån

Med ofokuserad blick staplar man fram mot toalettstolen. Man knäfaller framför den, lyfter på locket och sedan kräks man. Man matar den vita skålen som en fågelmamma matar sina ungar.

När man är klar sjunker man ihop; man liksom faller åt sidan och blir liggande i fosterställning på det kalla golvet. Efter en stund rullar man över på rygg, utmattad. Ansiktet har varit spänt och ögonen ihopknipna, nu slappnar anletet av och med dimmig blick skådar man upp mot handfatets undersida.

Undersidan på ett handfat.

När jag tänker på saken så ser man nästan aldrig den vy som bilden visar förutom när man har fyllespytt. Som tur är var det länge sedan jag gjorde det, och jag planerar inte att hamna i den positionen inom den närmsta framtiden. Bilden tog jag med självutlösaren.
---
Läs även andra bloggares åsikter om , ,

4 kommentarer:

Bullshit sa...

Den här vy´n känner jag igen allt för väl. I nyktert tillstånd oxå!!

stationsvakt@gmail.com sa...

Bullshit: Att vara onykter och att vara röris är ju nästan samma sak. :-)

Gudrun sa...

Jag har aldrig kräkits dagen efter eller under berusning. Inte många gånger i livet överhuvudtaget. Men som fd städerska har jag sett många handfat underifrån och även noterat att det ofta är ett ställe som glöms bort...

stationsvakt@gmail.com sa...

Gudrun: Jag har också, precis som min brorsa i kommentaren ovan, sett handfat underifrån - men inte rakt underifrån, som man gör om man ligger. Men jag håller med om att de alltid är jäkligt skitiga.