På rasten tog jag mig nedåt vattnet till. Kameran följde med, ställd på svartvitt. Det blev ett gäng bilder. Dessa kommer jag att fixa till hemma ikväll, och några ska jag lägga upp här. Fast en slänger jag upp nu.
Jag märker att svartvitt är svårare än färg. Det är lätt gjort att allt bara blir jämngrått - åtminstone med mig som fotograf. Och när allt är jämngrått blir det svårt att se vad som är djupet i en bild, och vad som så att säga är ytan.
Bark visade sig vara extra svårt. Ett grått träd med grå bark - det såg ut som en allmängrå struktur bara. Men så tog jag Picnik till hjälp och separerade gråskalorna lite, och då blev det ändå rätt hyfsat.
I alla fall i mina ögon.
---
Läs även andra bloggares åsikter om grått, bark, foto, svartvitt
4 kommentarer:
...jag säger INTE vad jag tycker det ser ut som...
(men fint var det)
Pim: Jag vet. Men det såg faktiskt inte ut som det du inte tänker säga innan jag drog upp kontrasten. Det blev en bonus, så att säga.
Detta har jag längtat efter hela dagen, dina svartvita. Mycket vackert. Mer mer mer... Själv är jag helsåld på just svartvitt och föredrar det framför färg oftast.
Sanna: Kul för att det är svårt. :-)
Skicka en kommentar