Lustigt nog hade jag aldrig rippat en skiva förut. Jag letade fram min gamla dammiga CD-hög och drog fram tre random skivor. Och så in i luckan i datorn. Jag blev erbjuden flera rip-möjligheter, och den jag tog var vanliga Windows Media Player. Jag vet inget om kbit:s per second och sånt, men det fick bli 256.
Rippningen gick på nolltid. Det som tog tid var istället döpandet av låtarna. Man tycker ju att Windows Media Player hade kunnat suga den informationen åt sig från nätet, men kanske var skivorna för gamla för det. Jag fick göra't för hand, och det var förresten rätt skön terapi.
Skivorna jag omvandlade till mp3:or tillhör ju inte direkt min vardagslyssning, och det var antagligen därför de var dammiga. Men nu får de i alla fall en renässans och ett nytt liv i min mp3-spelare.
De här skivorna blev det: Lena Philipsson - My Name, Nationalteaterns Greatest Hits och El Hombre Elastico - Kuckeliku.
---
Läs även andra bloggares åsikter om skivor, rippa, mp3, musik
8 kommentarer:
Audio Grabber rippar dina CD i högsta kvalitet och hämtar dessutom titlarna från nätet. Lite för bra för RIAA, dock, så sno dig på med att ta hem dem innan den stoppas helt.
pf: Audio Grabber, det låter 90-tal det. :-)
Men jag laddar ner det och testar.
Exact Audio Copy kan jag rekommendera som alternativ, kräver dock lite mer meck (ladda ned LAME) och skruva lite inställningar -- rippar helst i 224kbps eller 320kbps -- då skulle man kunna teoretiskt bränna ut det på CD igen utan att det låter trasigt.
Första gånge jag rippade en skiva (i WMPlayer, som jag brukar använda) var det Jimi hendrix Woodstock-gig. Jag körde på 64 kbps men konstigt nog blev det väldigt bra, fast egentligen ska man ha minst 160, gärna 256. Men jag går ändå inte omrking med mp3-spelare hela tiden.
Apropå hendrix så har jag ett par bra mp3-filer med den "nya" låt som ska släppas som singel om någon vecka. Vi får väl se vilken version och vilken mix de väljer. Låten, "Valleys of Neptune" är väldigt bra, spännande halvreggaebeat och vacker sång, den har varit kult länge bland Hendrixfans.
Stoffe: Tack, jag kanske tar mig en titt på't.
Magnus: Jag sökte reda på den på youtube. Skön, men nån reggae i den hittade jag inte. Å andra sidan är jag dålig på sånt.
Johnny: Inte ren reggae föralldel, men rytmspåret är ändå i närheten av någon sorts reggaefunk. Mitchell ligger hela tiden ett taktslag efter Hendrix och dubblerar rätt mycket av hans rytmgitarr, ändå känns det som att Mitchell driver låten och det uppstår nån slags elastisk svävning mellan dem som känns väldigt reggae. Men det hörs inte riktigt bra på någon av dem som ligger ute på Tuben nu. Tror jag ska ladda upp en av mina mp3-or på något ställe, givetvis under ett lätt maskerat namn på låten. Återkommer.
Valleys of Neptune: http://tinyurl.com/yk7j792 (320 kbps!)
Och ett lyckligt möte mellan Hendrix, Clapton och Santana vid ungefär samma tid, After Midnight: http://tinyurl.com/ylhkcec (bara 128 kbps men galet svängigt)
Neptune-låten har en härlig, mjuk känsla av lyft i andra hälften; Mitchell är väldigt bra och får hela låten att kännas som en glittrande havsyta. Hoppas det är den versionen som släpps på skiva nästa vecka, och i sin helhet.
magnus: Tack för låten. Stoppar in den i mp3:spelarn.
Skicka en kommentar