Det är så kallt nu. Så långvarigt kallt liksom. Tar det aldrig slut? Blir det aldrig sommar? Det känns inte så. Här är en filmsnutt från svt:s öppna arkiv, för att påminna om att sommaren ändå finns (eller åtminstone fanns, 1961). Snutten var utan ljud, så jag la på det. Den är svartvit och "storyn" är bara konstig, men det får man bortse från, för med lite fantasi kan man känna de femtio år gamla solstrålarna tränga igenom datorskärmen och smälta bort istappen man har på nästippen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om sommar, bad, sola, 1961
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
7 kommentarer:
Jag har en vän, en vinterbadarvän, som fick ett isflak i huvudet häromdagen när hon skulle doppa sig...apropå att det verkar vara en stund kvar till sommar:)
...vännen överlevde, det blev en bra historia...
Och låg där inte självaste Sophia Loren i solskenet ...?
Härlig film.
sunkylin blev ordver. det hade passat bra som svår sjukdom -)
Pim: Isflak i huvudet lät inget vidare. Sånt slipper man på sommarn.
Elisabet: Synkylin hade passat bra som bot mot en sjukdom också: -Aj! Där högg det till i levern. Fort, skicka burken med sunkylin.
Det där badandet skiter jag i.Ser mer fram emot att åter kunna plocka ut hojen på vägarna igen och blåsa på i en varm sommarnatt.
Pelle
Pelle: Själv har jag varit utan hoj (vanlig cykel) de senaste åren, men jag planerar att köpa en.
Älskar mannen i hatt som skyndsamt springer över bryggan i högt uppdragna shorts
Petronella: Ja det är nåt Tati över honom.
Skicka en kommentar