Så lät det alltså 1964, året då jag föddes. Kolla in hur de ser ut förresten, de ser ut som några som spelar knasig kvasi-jazz, eller nåt, snarare än det här bluesiga. Jag hade, misstänker jag, nog föredragit det här framför till exempel Beatles om jag hade varit ung på den tiden.
---
Läs även andra bloggares åsikter om manfred mann, musik, 60-tal
13 kommentarer:
Coolt! Och det där polomodet håller i sig i i kultursvängen.
Mrs Li: Ja det är skumt att det är så kulturigt med polo. Jag har alltid gillat det plagget, men det känns ju som att det är en air av fejk över en när man är klädd så. :-)
Polo har jag inte haft sedan det var poppis med silkespolo i min tidiga ungdom.
Ullah: Jag har alltid haft polo jag. Just nu en röd.
Manfred Mann fanns på stor-jätte-affisch från Bildjournalen och på min tonårsrumsvägg, där satt dom. Manfred Mann.
Det känns som en evighet sedan.
Polo är jättesnyggt, tycker jag.
Elisabet: jag kom just på att det vore rätt knasigt och roligt om man bestämde att man skulle ha en bloggträff, och att alla var tvungna att klä sig sådär. Undras vad omgivningen skulle tänka. :-)
Jag var i lågstadieåldern under de knasiga låtarnas tid och jag älskade dem. Sen blev det Earth Band som var en favorit under tonårstiden. Jag har de flesta skivorna fast på vinyl förstås så jag spelar dem aldrig. Just Roaring silence torde dessutom vara sönderspelad.
Nu blev jag inspirerad att lyssna igen. Får väl leta efter CD. En fördel med att ha uppnått mogen ålder är att musiken man gillar finns nästan alltid på samlings-CD.
En sån träff med temaklädsel låter väl kul? Jag såg Woody Allen-filmen i går där det är en Bröderna Marx-temafest och nästan alla är utklädda till Groucho.
Ingela: Temafester med utklädning är kul (tror jag, men jag har inte varit på nån).
Manfred Mann finns på YouTube, om du inte orkar starta upp grammofonen:
http://tinyurl.com/ye4jbvt
Stiliga små herrar
jag har typ samma klädstil och frisyr som de... det må vra någonslags kulturuniform ;)
PaljettenQ: Var glad för det du, i min uniform ingår en slips. :-(
Coolt omslag! Inga mindre än Flamingokvintetten gjorde en tidig LP-baksidesbild där de slår sönder gitarrer, vräker dem i scengolvet som om de var Jimi Hendrix Experience. ;)
magnus: Jag bildgooglade på flamingokvintetten. De har gjort sig skyldiga till många märkliga omslag.
Skicka en kommentar