fredag, mars 19, 2010

En konventionell film

Den här filmen är ganska konventionell. Det händer egentligen inte så mycket till en början, men en viss spänning byggs upp. Sedan kommer en action-scen, ganska kort och intensiv. Sedan blir det lugnt igen. Det positiva med den är att den är föredömligt kort.


---
Läs även andra bloggares åsikter om ,

10 kommentarer:

Anonym sa...

Jag föreställer mig att du sitter i ett bås öppen dörr och kameran på ditt nakan knä. Säg att det inte är så!

Johnny sa...

anonym: Jo, just så gick det till. :-)

Närå, jag ställde kameran på en stol framför urinoaren, knäppte igång kameran och höll mig ur vägen.

paljettenq sa...

Din beskrivning var mer intressant än själva filmen :)

Johnny sa...

pq: Tack ... tror jag. Fast ja, skådespeleriet kanske lämnade en del att önska, men så är det ju ofta med svenska filmer.

Elisabet sa...

Tack! Man har ju ofta undrat över hur det ser ut inne på herrtoan .-)

Och det där med Bob Geldof .., det fattade jag inte ..-)

Johnny sa...

Elisabet: Bob Geldof spelade i ett band som hette Boomtown Rats, vars enda hit var ...

Elisabet sa...

Tack! Då förstår jag .-)

Johnny sa...

elisabet: jag tyckte aldrig de var nåt vidare.

paljettenq sa...

Det där med Elsiabeths fundering.. jag hamnade på en pub i kväll och där brydde sig inte karlarna om att stänga dörren efter sig då de gick in på toa för att kissa. Jag blev lite störd över det och undrar om de skulle ha uppskattat om jag gjorde lika?

Johnny sa...

pq: Antagligen skulle de det.