Talboks- och punktskriftsbiblioteket är en statlig myndighet. De ser till att böcker anpassas och/eller läses in till de som har ett läshandikapp. Detta, att det finns en grej som Talboks- och punktskriftsbiblioteket, är ju naturligtvis skitbra.Frågor och svar: Fråga: Vem får låna talböcker? Svar: Personer med läshandikapp - permanenta eller tillfälliga - får låna talböcker. Fråga: Är det någon skillnad på ljudböcker och talböcker? Svar: Ja. Ljudböcker är kommersiellt utgivna och kan köpas i handeln. Talböcker kan endast göras med stöd av 17 § i upphovsrättslagen av dem som har regeringens tillstånd. Fråga: Hur många talböcker finns i digitala biblioteket? Svar: I TPB:s digitala bibliotek finns cirka 80 000 talböcker.
Shit! 80 000 talböcker!! Det är inte dåligt. Det är inte underligt att några av dessa böcker - ett försvinnande fåtal - har letat sig ut på nätet och blivit torrenter. Och det är inte underligt att även undertecknad har fått ta del av några av dessa.
Hur låter talböcker då, jämfört med ljudböcker? Svar: det är jäkligt olika från bok till bok. Men ... de är för det mesta inte sämre inlästa än ljudböckerna. Man kan söka i bokkatalogen, och de flesta träffarna bjuder på ett ljud-smakprov. Boken "Dråparen", till exempel, av Philip K Dick, läses av en kvinna som har det perfekta - åtminstone i mitt tycke - tonfallet för just den boken. Lyssna här inne.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket är alltså en bra grej, som i jämförelse med ljudboksmarknaden är mycket rikare på alla sätt och vis. Man läser in de böcker som aldrig i helvete skulle läsas in kommersiellt. På ljudboksmarknaden finns mest bara en jävla massa Guillou, Marklund och liknande, åtminstone fick jag det intrycket när jag följde Lilla Gummans ljudbokslänkar.
Det är synd att bara de läshandikappade har tillgång till Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Undras om det kan bli en ändring på den saken. Jag skulle gladeligen lägga en hundring på den här, till exempel.
---
Läs även andra bloggares åsikter om talböcker, ljudböcker
2 kommentarer:
Det finns andra stora fördelar med Daisy-formatet, som de flesta nyare talböcker är inlästa i. Det går att ändra hastigheten i uppläsningen utan att tonhöjden på rösten ändras och det går att bläddra/navigera i boken ungefär som man bläddrar mellan kapitel och sifor i en tryckt bok. Det går till och med att söka efter ett visst ord i en text om man har ett talboksläsarprogram i datorn.
Psst! Man behöver inget intyg eller så för att låna, och handikappet behöver inte vara permanent.
Ingela: "Psst! Man behöver inget intyg eller så för att låna, och handikappet behöver inte vara permanent." - Hmm, det där lät intressant. :-)
fast skämt åsido, med ett sådant jättebibliotek botde TOPB kunna göra stora pengar på att sälja talböckerna som ljudböcker. Jag skulle antagligen bli en stadig kund.
Skicka en kommentar