Det låg i Ingatorp och vi hade små vaga planer på att flytta dit. Det blev inte så. Tredje barnet kom emellan och vi tänkte att vi har väl stället som sommarhus tills vidare. Sen kom skilsmässa emellan och vi sålde det för underpris.
Nåja, så kan det vara. Men det var kul att se bilderna igen. Jag fick för mig att jag skulle scanna dem - på det viset finns de säkert kvar längre än i bokhyllan.
Det är det gråa huset med vita knutar. Till vänster en bit bakom ser man stationshuset.
Här har vi stationshuset. Ingatorps station kanske det hette, jag minns inte.
Två av mina ungar i det ännu omöblerade huset. Och där genom ett fönster ser man lokaltåget som antagligen ska till att stanna på Ingatorps station. Det är 1991 vi snackar om.
Längre ner i fotolådan hittade jag en bild från 1994. Det är den så kallade VM-sommaren. Varmt som fan där i Rålambshovsparken, och därborta på scenen ska strax GES sjunga "När vi gräver guld i USA".
---
Läs även andra bloggares åsikter om hus, vm 94, ingatorp
2 kommentarer:
ok hur kom det sig att ni ville bo i den här lilla hålan?
Det fanns väl tåg som stannade på den tiden, för även jag kunde äntra det tåget om man vände en "plåtstins" men jag kunde inte köpa biljett
Lösa biljett fick man göra till den stora knutpunkten Berga
Birgitta: Hur vi hamnade där har jag glömt. Men när du nämner saken så minns jag faktiskt plåtstinsen.
Skicka en kommentar