Två badplatser besökte jag idag på eftermiddagen. Tack vare att jag fick ärva brorsans cykel har jag denna sommaren kunnat röra mig längre sträckor, och idag hann jag som sagt med hela två plums. Här plumsade jag i först. Jag simmade bort till ön.
Sedan hojade jag iväg till den badplats där jag oftast badade som barn. Jag badade fötterna lite, sedan knallade jag bortåt, utåt klipporna.
Som jag gick där skymtade jag något nere på sjöbotten. Var det en kräfta?
Jomen visst var det väl det? Jag gick bort till ett buskage och bröt mig en pinne. Sedan gick jag tillbaks och satte mig på huk. Ner med pinnen i vattnet, och medelst denna släpade jag upp vad det nu var. Jovisst, en kräfta - en död.
Antagligen hade den inte varit död särskilt länge, för den luktade ingenting och den såg helt "fräsch" ut. Dock inte så fräsch att jag funderade på att äta den.
Tja, det finns ju kräftor i Drevviken, och ibland dör de väl, antar jag. Vem vet, den kanske blev påkörd av en gädda. Och där satt jag på huk, som sagt, och fotade en död kräfta.
Det är tur att jag blir så ivrig när jag väl hittar nåt att fota, för vore jag lite mer sansad skulle jag nog inte fota alls pga folks kritiska blickar. Undras om folk kastar kritiska blickar efter en när man i bad och strandmiljö skuttar omkring med kameran i högsta hugg. De kanske tror att jag plåtar lekande småbarn. Eller solbadande damer. Eller fan vet - det skiter jag i.
----
Läs även andra bloggares åsikter om sol, bad, trångsund, kräftor, panorama, foto
2 kommentarer:
Hmmm... Du tror inte något kalasande sällskap ratat kräftan och hystat den i sjön? Den ser lite för röd ut för att vara "rå". Okokta kräftor (nykräkta koftor) brukar ju vara mörkt brungröna... Eh?
Mira: Den låg lite för dumt till för att jag skulle misstänka islängd kokt kräfta. Den låg otillgängligt kan man säga, och inga spår av annat skräp där. Fast du KAN har rätt, den såg lite röd ut.
Skicka en kommentar