En ambassad och en barnstudio

Solen sken starkt idag. Det var en höstsol, och den sken på mig där jag gick Strandvägen fram. En port stod öppen. Det var porten in till Egyptens ambassad. Det såg rätt snyggt ut därinne, så jag fiskade fram kameran.


Från gatan sett.


En bit in.


Framme vid hissen.

En stund senare hamnade jag vid vad som nog hade varit en teater en gång i tiden. Inte bara "nog" förresten, utan helt säkert, för det stod ju Allé ~ Teatern på skylten.



Undras hur det kan se ut inuti en sån här gammal teater, tänkte jag och försökte glo in genom fönsterna. Det enda jag såg var dock jag själv; det var spegelglas. Jag kupade händerna mot rutan och försökte glo in. Jag såg lite, men inte mycket, så jag lät kameran försöka istället, och knäppte av en bild. Plötsligt slogs dörren upp.

Medelålders man med bakåtkammad frisyr: Ursäkta, vad håller du på med?
Jag: Hoppsan, ursäkta, jag var bara nyfiken på vad det var. Jag tog ett kort.
Medelålders man med bakåtkammad frisyr: Det är spegelglas. Vi såg dig inifrån.
Jag: Ojdå, vad pinsamt. Nå, vad är det härinne då?
Medelålders man med bakåtkammad frisyr: En studio.
Jag: Vad för slags studio?
Medelålders man med bakåtkammad frisyr: En barnstudio.

Jag hade inte då, och har fortfarande inte, eftersom jag inte frågade vidare, någon aning om vad en barnstudio är för något, men att det verkligen är något vet jag, för det sa ju mannen.
---
Läs även andra bloggares åsikter om ambassader, studior, teatrar