Till att börja med behövde jag inte gå längs landsvägen, utan kunde hålla mig på små vägar som kantades av bebyggelse. Det här garaget/brandstationen/ kommunala snöröjningsförrådet gillade jag. Jag gillar den typen av arkitektur.
Äppelträd. Överallt äppelträd, både på tomter och utanför. Jag plockade ett jättestort äpple som växte på ett övergivet träd i en dikeskant. Det vita fruktköttet mörknade otroligt fort av nån anledning - jag kunde se det hända. Undras varför.
Den här skylten står lite undangömt nedom en väldigt, väldigt tätt bevuxen skogsdunge. Intressant läsning.
Ja, förstora bilden och läs vetja. Själv funderar jag på att spana in de där gravarna nån dag, om man nu kan se något, det vill säga.
Jag gick in i skogen. Ett par meter bara. En jordkällare av nåt slag. Antagligen tillhör den de gamla husen som ligger en bit ifrån.
Ja som jag nämnde blev vägen trist efter ett tag. Det blev väg, väg och väg bara. Och gående i dikesren. Det kanske finns nån bättre väg? Ska kolla upp det.
Ja förresten, den som likt mig vandrar omkring mycket i dessa dagar ser dem överallt, i diken och i buskar och lite här och där, de trashade valaffischerna. Just den här var sossarnas, tror jag.
---
Läs även andra bloggares åsikter om promenader, haninge, jordkällare, fornminnen, äpplen
8 kommentarer:
Snyggt garage, jag skulle, om jag fick det byta ut en dörr mot glas och ha det som ateljé.
pq: Och jag skulle gärna ha det som ett vanligt bostadshus.
Snygga bilder... På plats i vallentuna..
Bengt: Plåta mycket där.
Jo, äsch... nog skulle jag å kunna bo där... inga problem. :)
pq: Det är fint. Ligger vid en ganska oåkt grusväg och är omgiven av äppelträd.
Jag frågade en allvetare på jobbet idag och han sa att det händer med äpplen som legat i kylförvaring eller som utsatts för ett par ovanligt kalla nätter. Något händer med fruktsockret när det kyls ner, om han har rätt, som gör att när man väl äter äpplet så blir det brunt fort.
matilda: Åhå, det låter vettigt. Tack. :)
Skicka en kommentar