- Kan ni vara tysta!! Vad är det här för jävla kackalorum?!
Fast hon sade nog inte 'jävla' förresten, nu när jag tänker efter, men kackalorum sade hon i alla fall. Jag frågade aldrig vad ordet betydde, även om det lät rätt skumt, för jag förstod ju. Nationalencyklopedin bekräftar:
Kackalorum
kackalo´rum, bråk och oväsen (som låter som ett gräl e.d.; vard.).
Nu av en tillfällighet snavade jag över faktumet att man inom det engelska språket också använder detta ord, om än med en annan stavning: cockalorum. Kanske ändå inte så märkligt eftersom vi europeer har många snarlika ord vi delar på. Nå, betyder det samma sak då? Jag menar, det borde det väl ...? Jag kollar upp ett par engelska ord-ställen:
cock·a·lo·rum (kk-lôrm, -lr-)
1. A little man with an unduly high opinion of himself.
2. Boastful talk; braggadocio.
cockalorum [ˌkɒkəˈlɔːrəm]
1. a self-important little man
2. bragging talk; crowing
[from cock1 + -alorum, a variant of Latin genitive plural ending -orum; perhaps intended to suggest: the cock of all cocks]
---
Läs även andra bloggares åsikter om cockalorum, kackalorum, ord
11 kommentarer:
Inte vet jag om detta gör dig klokare :)
KACKALORUM kak¹alω³rum², n.; best. (föga br.) -umet. ( cacca- 1793. kacka- (cacka-) 1795 KACKEL, sbst. 1 osv. kaka- (caca-) 1792–1934)
[jfr d. kakkelorum, om tomma ramsor l. formler l. om plötslig förändring. Ordet är sannol. en skämtsamt latiniserande bildning (jfr KOLORUM), men för övr. av ovisst ursprung, möjl. urspr. ett slags "trollformel" ilikhet med ABRAKADABRA, HOKUSPOKUS o. d. 1 bet. 2 föreligger sannol. anslutning till KACKLA. Jfr
HZLLQUIST Etymordb. (1921) samt GLANGENFELT i Tiden 1919, s. 278, o. DZNS. i Bokstugan 1921, s. 201]
[KACKALORUM 1]
1) (†) humbug, svindel; knep, "hokuspokus"; äv. övergående i bet.: spratt, "spektakel". Min afsigt är också ej at disputera med Er öfver detta slags Cacalorum, denna svarta och hvita (dvs. onda o. goda) verlden. EP 1792 nr 19, s. 3. Att genom några penndrag, eller ett så kalladt hocus pocus eller kackalorum, förvandla en Svensk R:dr till 20 skill. FörsökSvStatJurn. 3: 59 (1816).
[KACKALORUM 2]
2) (vard.) buller, larm, oväsen, stoj; särsk. i fråga om fiera personer som tala l. skrika o. d. på on gång: ofta liktydigt med; kacklande (se KACKLA 2). Vi sjöngo och höllo ett hiskeligt kakalorum. ALMQVIST TreFr. 3: 89 (1843). Utanför mitt fönster var det också ett förskräckligt kakalorum. ESSÉN MekFrk. 8 (1918). Oj oj, så många fåglar, / oj oj sånt kakalorum! GULLBERG o. HARRIE Aristophanes Fågl. 30 (1928). NDA(A) 1934, nr 85, s. 11
Svenska Akademiens ordbok
Nämen Fronning, det var ju precis exakt det där som jag skulle klistra in!
Vad man kan utläsa av det är att det inte när så himla gammalt, faktiskt. I betydelsen 'humbug' dök det upp i slutet av 1700-talet, men i betydelsen som din mamma menade, Stationsvakt, så dök det inte upp förrän 1843.
Men det intressantaste är att de misstänker att det är ett s.k. abrakadabraord -- nonsens alltså. (Bokstäver som bara råkar befinna sig bredvid varandra används som t.ex. trollformel.)
Var är nu engelskans motsvarighet till SAOB?
(För övrigt skrevs just denna artikel i SAOB 1935. Nu har de kommit fram till bokstaven T. Det går framåt!)
p-e och Lotten: Tack ni. Där fick jag lite mer kött på benen. det verkar vara ett ord för varje tid och varje tillfälle. Ett användbart ord. Man kan sjunga om det också.
Hemma sa vi alltid kakafoni om rysligt oväsen, men när jag nu kollar ordet ser jag att det heter kakofoni. Jo säkert - men jag tycker hursomhelst att kakafoni låter mycket bättre. A pro pos ingenting alls. Eller oväsen kanske... Och mormor brukade ofta säga ramsan Snipp, snapp, snorum, Hej Kakalorum. Men så var hon värmländska också...
Mira: Av värmlänningar kan man få höra allt möjligt. Inget att ta på allvar. :D På tal om värmlänningar förresten. Din mormor - är/var hon möjligen Bolla, den präktiga Takeneflickan, eller kanske Kersti, den trotsiga, vandrande, vilda, eller kanske Finnbacka-Britta eller Kajsa eller Tilda. Eller är/var hon den snudiga Marja i Bäck?
Mormor var inte lik någon av Frödings jäntor, hon var Astri, den blyga och milda...
Mira: Åhå. Undras förresten vad 'snorum' betyder, när man tänker efter.
Jag tycker att både cockalorum och kackalorum är rätt välfunna på sina respektive språk. En som skryter gal som en tupp, och ett himla väsen kan låta som en hoper upprörda höns.
PS Min tur att göra ett undantag från aldrig-nämna-wv-principen, för idag är det husguden "lerin" som ska ge mig tillträde till din blogg med så många snygga bilder.
Miss Gilette: Lerin är det slaviska namnet på den mackedonska staden Florina, läser jag på Wikipedia.
Hej,
jag skriver från Italien och skriver på en blog som handlar om Sverige och dess traditioner.
Det var intressant det här med kakalorum.
Jag har en gammal bok från mormor (hon fick den från sin mor år 1926) av Vivi Laurent som heter "Snipp Snapp Snorum".
I en stubbe bor Snipp Snapp Snorum och när mor ropar på dem så sager hon "Snipp, Snapp, Snorum! Hej kakalorum!"
Jag undrar om det har någon anknytning med remsan "Snipp, Snapp Snorum, hej basalorum".
Fem byar i Sverige blev döpta efter remsan!
Vore intressant att veta lite mer om alla varianter av remsan!
Tack!
Laudie: Jag har faktiskt ingen aning. Mina kunskaper stannar just här. :)
Skicka en kommentar