Nederst har vi en trappa som leder upp till Farsta gård, en riktigt gammal gård. Trappan är snygg, helt enkelt, och det var bara därför jag plåtade den.
Och i mitten då, en video. Det är bara jag som knallar omkring. Pratar lite då och då, tittar på fåglar och tänker tankar. Men mest musik. Tre och en halv minut.
---
Läs även andra bloggares åsikter om hösten, farsta, trappor, granar, film, dansbanor, änder
7 kommentarer:
Fina foton på ett förvintrigt Farsta.
Jenny: Tack. Ja det är verkligen fint runtikring Farsta.
Jag skulle laga lite mat men fastnade på ditt inlägg om gamla älskade Farsta. Nostalgin står som spön i backen. Å minnena regnar från himlen rakt ner i hjärtat.
När jag växte upp så fanns Martin Ohlsson i den byggnaden med träfasaden. I det vita huset till höger var Domus och som sig bör var Domusrestaurangen högst upp.
I fontänerna, de 4, rann det vatten på sommaren och på vintern brann det någon slags gasolflammor i toppen. Bakom korvmojen fanns också en damm. Över allt detta vakade Postiljonens blanka guldfärgade staty i ena hörnet av torget. I det andra hörnet var T-banan. Där hängde man en del. Det var tider det, eller nåt.
Roligt att se gamla fina Farsta igen. Det tackar jag extra för. :D
Ha en trevlig kväll :D
Lensbabie: Jag minns också - åtminstone delvis - det gamla Farsta. Men vad var "Kvickly" för något egentligen? Det minns jag icke.
http://tinyurl.com/kvickly
Nä det där med Kvickly måste ha varit före "min tid" i Farsta.
Vi flyttade dit 1965 och då var det Domus i det huset. Banken till vänster minns jag inte heller. Där var Martin Ohlsson. Detta känns som jag måste forska lite i. :D
Så här var det med Kvickly http://sv.wikipedia.org/wiki/Kvickl
Lensbabie: Gör det (så slipper jag). :)
Skicka en kommentar