FUCKERS

Jag sneglade, lite snett sådär, upp mot väggen ovanför datorn. Inte medvetet, utan antagligen helt spontant på ett Marty Feldmanskt vis. Jag satt och läste om Medelpad när ögat stack iväg och fick se, skrivet på en lapp på väggen: FUCKERS.

Vad? Vem Varför? Undrande tankar for genom mitt huvud. Men inga genomtänkta strukturerade sådana, utan flyktiga, sådana undringar som studsar hit och dit på insidan av huvudskålen på en tiondels sekund; FUCKERS?

Vem har satt upp en sån lapp? Ungarna? Jag? Nå, när den tiondels sekunden hade passerat sträckte jag på nacken och kollade in lappen lite noggrannare. Ja just det, så var det ja. När jag skaffade mig min nya flickr-adress och i den vändan ett lite svår-komma-ihågligt lösenord, då ...

... skrev jag ju ner det på en lapp och satte ovanför datorn. Det står således inte FUCKERS, utan FLICKR (inom parantes av nån anledning), och under det mitt användarnamn och lösenord. Antagligen hade det varit det avslutande parantestecknets likhet med ett S, sett snett underifrån, som hade lurat mig iväg på fel spår.

Mycket kan alltså hända och ske inom en kort tidsrymd. Jag såg något, blev förvånad och undrande, och en skeptiskt känsla spred sig i kroppen. Jag knyckte på nacken, såg samma sak igen och min undring övergick i vetskap och visshet och tanken gled in på: Detta kan jag blogga om. Händelsen, från början till slut, tog nog inte mer än ett par sekunder. Jag tänker att om man lärde sig att ta vara på varenda liten obetydlig sekund så här, ja då skulle livet ju, hur långt eller kort det än är/blir, kännas väldigt långt.