Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Med risk för att låta skitstroppig så är boken bättre (även om författaren verkar vara en självupptagen tråkmåns). Men Peter Weller och Judy Davis är bra. För Weller måste det varit en rejäl konstrast till Robocop.
Jag med! Jag har sett en del skräpfilmer bara för att hon var med. Jag är lite stämmningsknarkare och hon utstrålar något jag gillar. Melankoli men samtidigt något vasst som kontrast.
8 kommentarer:
Med risk för att låta skitstroppig så är boken bättre (även om författaren verkar vara en självupptagen tråkmåns). Men Peter Weller och Judy Davis är bra. För Weller måste det varit en rejäl konstrast till Robocop.
Paradigmo: Jag har alltid haft en slags soft spot för Judy Davis. Hon ser sliten ut på ett skönt vis. Är jag ensam om detta eller?
Jag med! Jag har sett en del skräpfilmer bara för att hon var med. Jag är lite stämmningsknarkare och hon utstrålar något jag gillar. Melankoli men samtidigt något vasst som kontrast.
P: Mycket bra beskrivning.
Får jag flika in, att det är något häpnadsväckande hur cronenberg lyckades trassla upp en röd tråd ur boken?
mathisson: Cronenberg - han kan han.
En favorit som tål att ses om igen, och nu när jag läser kommentarerna så kanske det är dags att läsa den....
pq: jag har faktiskt inte läst den. Det kanske jag borde.
Skicka en kommentar