En sån man badar bebisar i. Jag nämnde ju i föregående post att jag hade gjort det. Nu pryder den min diskbänk. Den tar upp en massa plats, så jag får väl flytta den om jag får gäster. Ändå vill jag rekommendera att även du skaffar en sån. Om behovet finns alltså – om du är som jag. Är någon det?
Nå, det finfina med denna min bebisbadbalja är att den redan inom 24 timmar visade sig vara värd sin vikt i guld (25 kronor på Myrorna) hela tre gånger.
Jag skaffade den från början för att disk inte skulle dämmas upp på diskbänken, att steget till att diska skulle kännas kortare om disken låg i blöt. Jag är inte bättre än mina ungar på den fronten. Diska är okul. Det smidiga med den här baljan är att den har ett litet avlopp i ena änden, så den är lätt att tömma ur också.
Den har alltså fått tjänstgöra som blöta-upp-disken-balja, så sent som alldeles nyss, men innan dess fick den göra två andra saker. Det ena var att jag igår kväll handtvättade i den. Jag är lite torsk på handtvätt-tvål, särskilt italiensk. Det andra var i morse. Jag hade den till att plantera om några krukväxter i. En lampborste fick ny jord, samt en vildvuxen Aloe Vera fick finna sig bli fördelad till olika krukor.
Nu känner jag mig lite dum som lovordar släktet bebisbadbaljor i en hel bloggpost. Det verkar kanske lite ynkligt – lite skaffa-dig-ett-liv-aktigt. Men vafan!
2 kommentarer:
,-))
Synd att jag kastade bort vår gamla ljusblå badbalja.
Inser jag nu.
Elisabet: Som ordspråket säger: Mister du en badbalja står dig tusen badbaljor åter.
Skicka en kommentar