måndag, oktober 10, 2011

Doktor Captcha, Kate Bush och mina byxor

Nån som minns Doktor Captcha? En s.k. "captcha" är alltså ett sådant där kontrollord - en ordverifiering - som man brukar få fylla i när man kommenterar på exempelvis bloggar. Ibland, fast det är rena tillfälligheterna, bildar de riktiga ord eller namn.

Jag kom för nåt år sedan på att jag skulle sätta in dem i sammanhang, och det råkade bli att jag döpte en påhittad doktor till det namnet, och gjorde några bloggposter med denna fiktiva person. Han sade dessa kontrollord i pratbubblor, och för det mesta blev det otroligt krystat. Men ibland blev det kul. Nå, nu har jag samlat ihop dessa bloggposter och lagt dem i marginalen på bloggen. Kolla gärna, de ligger under "Snöberget"

*****

Idag fick vi för första gången höra den första låten - eller det första singelsläppet kanske det heter - från Kate Bushs nya skiva (i den mån man kallar't skivor nu för tiden) som kommer den 21 november. Låten heter "Wild Man".



Låten är lite märklig, tycker jag. Det är förvisso en så kallad "radio edit", så på själva skivan blir den antagligen längre. Men jag gillar den. Jag gillar den bättre än jag gillade "King of the Mountain", när den släpptes som förstasingel till "Aerial" för sex år sedan. Jag får väl anledning att återkomma, tror jag.
---
Update: På ett rätt nördigt Kate Bush-forum håller man i skrivande stund på att försöka lyssna sig till vad som sjungs, och att analysera detta. Klart står hittills att hon tar sin utgångspunkt i en "Snömannen"-sighting (vad heter egentligen sighting på svenska?) från 1925, vilken ägde rum nära Zemuglaciären i Himalaya. En människoliknande varelse sågs stå och rycka upp rhododendron-buskar.

*****

Lagningen av mina brallor alltså, den håller inte längre. Folk glor. Det blev alltså en stor reva i byxorna innan sommaren. Jag fick för mig att jag skulle ta en bit av ett gammalt och skrikigt mönstrat örngott och förstärka insidan av byxorna, just där revan var, och sedan laga själva revan.

Just så gjorde jag, men min lagning har spruckit upp gång på gång, och nu är allt som syns ett hål, blottandes det gamla örngottet. Så här ser det ut.



Folk tror bergis att jag går omkring med skitfula långkalsingar.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Eller skitsnygga beroende på tycke och smak! :-) Vi har en riktig modepolis här på jobbet, en tjej i 30-års åldern. Normalt har jag aldrig t-shirts nerstoppade i byxorna men den jag har på mig idag är så lång så det känns konstigt. Genast fick jag höra att så där kunde jag inte se ut! Jag sa att en gång i tiden var det allra viktigaste att folk såg vilket märke man hade på jeansen. Det verkar inte alls vara så viktigt längre.

Hasse

Johnny sa...

Hasse: T-shirtnedstoppandets vara eller ickevara, det är en evig fråga, tycks det, och inte heller jag har svaret på'n.

Mats sa...

Låten blir bättre och bättre för varje lyssning, dem är ju helt fantastisk med så många influenser men ändå så Kate.Och hon får Tibet, kloster, lamor och allt det där att låta coolt, inte newage-aktigt som det så ofta blir.Tusen tack för detta klipp!!!!!!!!!!

Johnny sa...

Mats: Jag har läst att folk som har hört albumversionen - kanske finns att provlyssna på nånstans - säger att den är ännu bättre.

Bengt sa...

Glöm inte att du kan sortera dina inlägg med etiketter. Du skulle till exempel lätt kunna sortera doktor captcha med etiketten "doktor captcha" sedan låta dina läsare lätt få tillgång till just de inläggen.

Johnny sa...

Bengt: Jag vet. Nån regnig dag ska jag göra det.