"Borde blogga" är en nästan lika ofta tänkt tanke hos mig som "borde diska och städa". Tyvärr omsätts den sistnämnde inte alls lika ofta i praktik som den förstnämnde - vilket är synd, för jag är övertygad om att jag skulle vara en lyckligare människa om jag hade ett välputsat hem snarare än en fullproppad blogg.
Men i skrivande stund sitter jag på jobbet och kan inte städa och diska hemma. Jag skulle nog förresten ändå inte ha gjort det, för jag sitter på jobbet med huttrande feber och illamåendehuvudvärk och en snuva som ... ja, en jobbig snuva. Orkar egentligen inte blogga heller. Har inget att säga - har inget att visa.
Jo förresten, jag har något att säga. En man som kom med lastbil för att leverera grejer blev stående vid mig en stund och vi kom att snacka lite om mat. Han berättade att han led av "paltkoma" (jag visste inte vad det var, men det vet jag nu). Jag uppfattade heller inte riktigt vad han sa, så jag frågade honom vad "pattkoma" var för något. Det var länge sedan jag hörde någon bryta ihop i skratt så som han gjorde då.
Och förresten, jag har även nåt att visa upp. En video. Förvisso bara med en enda bild på, men ändå. Det är den för det äldre gardet välkände Lasse Dahlquist som sjunger "Swing ska' de' va'" (fast han börjar inte sjunga förrän exakt en minut in i låten). Det jag reagerar på (inte nödvändigtvis negativt) är att texten är så glad och uppåt, men att musiken låter väldigt "nedåt" och hotfullt "noir" på nåt vis.
Ja, så upplever i alla fall jag saken. Fast kanske associerar jag bara i tanken för mycket till gamla Max Fleischer-filmer.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
10 kommentarer:
Paltkoma - ja, det är ju positivt att man lär sig saker även vid en så respektfull ålder ;)
Tack för musiken! Riktigt bra. Jag förstår vad du menar med diskrepansen mellan ton och budskap. Jag tyckte musiken lät lite som musiken i en Betty Boop-film.
Eftersom jag älskar Pitepalt så har jag varit i Paltkoma många gånger. :-)
Hasse
Har ätit kroppkakor som liknar palt i norr men man måste nog äta många för att komma i koma..
p-e/Hasse/Bengt: Fast det var ju pattkoma jag trodde han sa. Det var det han garvade åt.
Aha, där ser man vad slarvigt man kan läsa ibland!
Förresten så gillar jag Max Fleichers gamla tecknade filmer, typ Betty Boop. Hans Gullivers Resor finns för övrigt i sin helhet på YT.
Hasse
Hasse: Jag ska kursivera pattar.
Ja, Max Fleichers gamla tecknade filmer är grymma - men sättet de är tecknade på och den gungande, repetitiva animationsstilen är lite mardrömsaktig, tycker jag.
Pizzakoma har man ju hört talas om. Undrar hur det är att drabbas av pattkoma och hur man råkar ut för det!? Det kanske t.o.m. är nåt positivt ...
crex: Ingen aning. Vill inte tänka på mat. Sitter på en stol och huttar och har feber och gungar fram och tillbaks och försöker kämpa ner illamåendekänslor.
Helt ärligt missade jag det du skrev under videon: "Ja, så upplever i alla fall jag saken. Fast kanske associerar jag bara i tanken för mycket till gamla Max Fleischer-filmer."
Lustigt att vi hade precis samma specifika association!
p-e: Betty Boop och hennes kompisar finns verkligen rotade i våra gener. :)
Skicka en kommentar