Det är mörkt så här års. bara en liten glipa ljus på dagarna. Min rast brukar infalla i slutet av ljusglipan, de dagar jag jobbar. Det blir rätt mörka bilder och filmer. Blåaktigt kalla och trista. Diskbänksrealism. Igår filmade jag ett träd - ett av mina favoritträd. Det både står och ligger på samma gång, och det verkar vara både levande och dött. Ljudet blev lite dassigt, så därför passade jag på att testa det där skriv-en-note-i-videon-verktyget inne på youtube, och undertexta filmen.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
4 kommentarer:
Tack för den fantastiska upplevelsen!
Naturens eget konstverk i all sin prakt. Underbart!!!
BB: Tack för den fantastiska kommentaren. :)
Du får besöka och filma trädet igen på sommaren när man tydligt ser vilka delar som lever och vilka delar som är döda.
mrarboc: Bra idé. Minns jag så ska jag.
Skicka en kommentar