Fredagskvällens löprunda började i lätt regn. Det hade varit fint väder hela dagen, men naturligtvis kom dropparna fallande just när jag skulle springa. Jag ägnade löpandets första tio minuter åt att oroa mig för ösregn, men som tur var klarnade situationen och det blev fint igen.
Det blev en mil igen. Det är det jag håller mig till just nu. Jag planerar inte att öka längden - men farten. Fast jag "satsar" inte, om man säger, utan jag springer bara i samma gamla takt och låter ökad muskelmassa samt ökad kondition göra jobbet.
Det går rätt långsamt, men jag masar mig nedåt, sekund för sekund. Förra löpningen blev ju ett bakslag på några minuter, men nu "persade" (personligt rekord) jag lite grand: 1:02:43, vilket är sju sekunder bättre än mitt förra rekord. Man får vara nöjd med det lilla.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar