Såg att Paul Simon (och cellisten Yo-Yo Ma) får Polarpriset [ab, exp, svd, dn]. Säkert väl förunnat. Paul Simon har gjort en jävla massa bra skit genom åren. En av mina favoriter är denna.
Den här bloggen är avslutad. I över 10 år höll den, men det blev rätt sporadiskt mot slutet. Jag bloggade länge, och man ändras som person med tiden, så eventuella åsikter jag har gett uttryck för kan vara inaktuella. Det KAN vara så att jag tycker tvärtom numera. Men jag låter det ligga. Det är lite kul med ett halvprivat tidsdokument.
6 kommentarer:
Jag gillar honom SKARPT.
Hade en dubbel-LP (ja, hjälp, såna fanns!) i början av 70-talet, det var Simon & Garfunkel live från Central Park .., åå, som jag spelade den skivan!
Det var en fin dokumentär om dem på svt play nyligen, men den var viss bortplockad nu. Sevärd var den i alla fall, finns säkert på närmsta torrent-ställe att tanka ner.
Det var då inte en dag för tidigt att han fick priset!
Nä det var kul. Fast hur stort eller viktigt priset är, eller om de flesta utanför Sverige ens har hört talas om det, kan man ju spekulera i.
Jag såg den dokumentären, och den var klart sevärd
Rigtig god dokumentar. Den er helt klar anbefalelsesværdig.
Skicka en kommentar